allkonstnarenJag har skrivit om det här ämnet förut, men det tål tydligen att upprepas – och nu är jag dessutom riktigt upprörd. När jag tar filmuppdrag, brukar jag föredra att fakturera. Det är enklare på det viset att hålla koll på att man faktiskt får betalt i tid och att rätt summa betalas ut. Jag vill helt enkelt har koll på att jag faktiskt får betalt, för enligt min egen erfarenhet kan det vara lite si och så när det kommer till löneutbetalningar från filmbolag.
Själv brukar jag vara supernoga med att betala mina räkningar i tid. Visst händer det ibland att man blir några dagar sen, men aldrig att en betalning uteblir helt och hållet trots påminnelse. Får jag en påminnelse på en faktura, betalar jag direkt utan att tveka. Det skulle aldrig falla mig in att låta en faktura gå till Kronofogden, då lånar jag hellre ihop pengar för att betala fakturan om det är där skon klämmer.
Men alla tycks inte resonera som jag, åtminstone inte när det kommer till företag. Jag har nu ledsnat på alla problem, på alla diskussioner som uppstår när man skickar en påminnelse. Så nu har jag bestämt att ta i med hårdhandskarna för att faktiskt få betalt i tid. Eller få betalt överhuvudtaget i vissa fall. För att det inte ska bli några diskussioner kring ifall originalfakturan är skickad överhuvudtaget, har jag övergått till att skicka alla fakturor med expressbrev. Det blir några tior dyrare, men är faktiskt värt det. Då får jag ett kvitto på att jag lämnat över brevet till PostNord och brevet går dessutom att spåra. Det går alltså att bevisa att brevet faktiskt har delats ut till mottagaren.
Går det en minst en vecka efter förfallodagen utan att fakturan betalats, skickar jag en påminnelse med en påminnelseavgift på 450 kronor (en summa mottagaren informerats om att jag tar ut redan på originalfakturan). Även påminnelsen skickas med expressbrev. Sedan har mottagaren tio dagar på sig att betala den ursprungliga summan samt påminnelseavgift och dröjsmålsränta.
Har jag fortfarande inte fått betalt 14 dagar efter att påminnelsen skickats, lämnar jag över ärendet till Kronofogden som får fortsätta handlägga det hela. En åtgärd som man som kund inte borde vilja ska vidtas känns det som. En betalningsanmärkning drar med sig otroligt mycket besvär; det blir svårare att ta lån, teckna telefonabonnemang och hyra lokaler. Bara för att ta några exempel. Och det är så lätt att undvika Kronofogden om man bara vill. Oftast skulle det räcka att ringa mig, förklara att man har svårt att betala och be om uppskov. Jag är inte den som krånglar. Men när man inte ens hör av sig, inte en mejlar eller slår en signal på telefonen utan bara skiter i fakturan jag skickat – då känns det bara nonchalant.
På bara en vecka har jag överlämnat inte mindre än tre fakturor till Kronofogden. Det är tre fall, där jag gjort exakt som jag beskrivit här ovanför, men ändå inte fått betalt. Man har heller inte hört av sig till mig angående fakturorna. Varför vet jag inte, om det saknas pengar eller om man anser att fakturorna är felaktigt utfärdade. Men oavsett anledning, borde man hört av sig till mig känns det som. Anser man att originalfakturan är felaktigt utfärdad, brukar inte jag vara knusslig när det kommer till att ändra på den. Och saknar man pengar, är et klart att man kan få vänta lite med att betala. Jag är verkligen inte omöjlig. Men här har jag mötts av totalt nonchalans; man har varken betalat (trots artigt och korrekt utfärdad påminnelse) eller hört av sig på något vis kring fakturan.
Jag förstår faktiskt inte hur svårt det kan vara om jag ska vara ärlig. Det känns nästan som att man vill att det hela ska gå till Kronofogden. Man borde väl till varje pris vilja undvika att hamna där, eller?! Eller tror man inte att jag har stake nog att dra ärendet hela vägen till Kronofogden?
Sen är det så respektlöst att bara skita i fakturor som skickas ut, bara skita i dem utan att höra av sig. Mitt företag har också fakturor som ska betalas för att jag inte ska hamna hos Kronofogden i slutändan. Och då behöver jag inkomster, jag har räknat med inkomsterna från de fakturor som jag skickat ut. Får jag inte in de pengarna, kanske jag själv inte har råd att betala de fakturor som jag i min tur får.
I slutändan vill jag förmodligen inte ta nya uppdrag hos filmbolag där jag måste bråka och vara byråkratisk för att få in de pengar vi kommit överens om att jag ska få för min arbetsinsats. Det hela kan i förlängningen göra att dessa filmbolag får svårt att utföra sitt uppdrag, eftersom jag misstänker att fler statister/skådespelare tackar nej till nya uppdrag om man vet att det är problem med att få betalt. Och då har jag ändå enklare att hålla koll på vilka som inte betalat i och med att jag fakturerar. Hade jag tagit ersättningen som lön, hade det varit svårare att hålla koll. Länge tog jag ersättningen som lön, men insåg snart att det inte gick att hålla 100% koll på att pengarna faktiskt kom som de skulle, så då övergick jag till att enbart fakturera. Jag tar helt enkelt inga uppdrag där jag inte kan fakturera för arvodet.
