Det ligger i dagen att man bör sova om natten

Dygnsrytmen som arbetssökande blir alltmer uppstyrd efter några månader då jag mest har gått hemma. Jag lägger mig senast vid 22-tiden på kvällarna, kommer upp i skaplig tid på morgnarna och känner mig förvånansvärt utvilad. I normala fall brukar jag inte vara någon morgonmänniska, utan är mer för att vara vaken på kvällarna och få sova ut på morgnarna. Men med tiden har jag tydligen blivit utvilad så att det räcker – och är numera ofta vaken runt åtta på morgnarna. Det känns oerhört skönt att få ut lite mer av dagarna än när man sover en bit in på förmiddagen. Jag får oerhört mycket gjort här hemma under dagarna och orkar dessutom vara väldigt effektiv – oavsett om det kommer till jobbsökande, hushållssysslor, skrivande eller andra saker. Jag håller igång under dagarna med allt som behöver göras och sjunker sedan ner i soffan om kvällarna – med känslan av att ha gjort ett gott dagsverke. Jag sover som en stock om nätterna och får med råge mina åtta till nio timmars sömn per dygn.
Jag kan erkänna att det ibland händer att jag faktiskt ställer klockan för att komma upp i tid – även om jag i dagsläget egentligen inte behöver. Men jag tycker det är så skönt med en skaplig dygnsrytm, att det kan vara värt att ställa klockan. Jag var till en början lite orolig att jag skulle vända på dygnet totalt som arbetssökande, att jag skulle sitta uppe halva nätterna och sedan sova bort en stor del av dagen. Men så har det alltså inte blivit.

I fredags var det dags för provtagning inför min kommande medicinering för vikten. De senaste blodproverna jag lämnade för ett år sedan såg bra ut, men läkaren vill ha nya blodprover innan medicinen skrevs ut. Och jag fogar mig normalt sett efter vad läkarna säger och gör som jag blir tillsagd. Det jobbiga med dessa blodprover är att man ska vara fastande när man gör dem, man får inte äta på ett antal timmar innan. Så jag lämnade proverna det första jag gjorde på morgonen, innan jag hunnit dricka kaffe, äta frukost eller fått mig något annat. Man ska även undvika nikotin, vilket ärligt talat är nästan ännu jobbigare än att avstå mat. Får jag mitt nikotin och lite kaffe på morgonen, då står jag mig ganska bra ett tag. Många morgnar brukar jag vänta med frukosten och börja med lite kaffe när jag kommer upp. Det känns väldigt lyxigt att kunna styra över detta själv – åtminstone de dagar jag är hemma och inte har något speciellt för mig. Kommer jag upp vid halv åtta, åtta – då kan jag vänta till tiotiden med frukost och pyssla med lite annat först.
Men nu fick jag varken kaffe, snus eller något annat innan jag begav mig in till stan för att lämna lite blod. Som tur är, har jag ett labb bara tio minuter bort med tunnelbanan och det gick oerhört smidigt att ta sig dit. Det är bokstavligen bara någon minuts promenad från tunnelbanan till labbet, så jag var där på lite drygt en kvart och sedan hemma på ungefär lika lång tid. Det känns alltid konstigt när man liksom åker ”mot strömmen” med tunnelbanan – som när jag vid niotiden begav mig mig hemåt efter provtagningen. Det är som att åka hem efter ett nattpass, när alla andra åker åt andra hållet för att ta sig till sina jobb inne i stan.

Lördagen denna helg blev ovanligt hektisk, även om det var roliga saker jag flängde mellan och saker som jag på sätt och vis valt själv att göra. Det började med födelsedagsfirande i en del av stan, med grillning för första gången för säsongen. Och det var inte helt fel att få äta grillat för första gången för året, det är liksom ett starkt sommarteckan om man säger så. Efter avslutad grillning, kastade jag mig in i en taxi för att åka till nästa ställe, där jag skulle vara barnvakt åt syskonbarnen under kvällen. Den yngste hade hunnit somna redan när jag kom vid åttatiden på kvällen, men jag och den äldre satt uppe och myste en stund innan även han däckade av ren utmattning.
Och det är just sådant här som jag passar på att göra nu när jag ändå har lite mer tid än i normala fall. Det är trots allt ett guldläge att umgås med syskonbarnen så mycket som bara möjligt är. Jag har rent ut sagt till föräldrarna att de gärna får utnyttja mig, nu när jag ändå har mer tid än vad jag brukar ha. Och det gör man, det är lite här och där det behövs barnvakt – och jag förstår att det är svårt att få vardagspusslet att gå ihop många gånger. Jag kan tycka det är svårt även utan barn att få tiden att gå ihop alla gånger, inte minst när man jobbar heltid.

Nu har en ny vecka tagit sin början och jag har aningen mer inplanerat än förra veckan. Några filminspelningar kommer det att bli och jag har bokat hyrbil för att kunna ta mig till en av mer avlägset placerade inspelningarna. Det är väldigt olika hur välordnat det är med inspelningarna, somliga produktionsbolag brukar ordna med skjuts om inspelningen äger rum på ett mer avlägset ställe. Men så har man inte ordnat med just denna inspelning. Istället är den tämligen bra betald, så jag kan kosta på mig en hyrbil för att ta mig dit. Och det är förmodligen så produktionsbolagen resonerar; är det bra betalt kan man själv kosta på sig en lite dyrare resa – som taxi eller hyrbil. Är det däremot sämre betalt, då kan man nästan förvänta sig skjuts om det är en avlägset belägen inspelning.