Det har gått över 13 år sedan jag tog beslutet att sluta röka. Under några år feströkte jag och lyckades hålla mig till det. När jag sedan fick min tumör för sex år sedan, tog jag beslutet att aldrig mer ta en cigarett.
Men trots att det gått så många år och trots att jag haft cancer, kan jag fortfarande med jämna mellanrum känna ett starkt sug efter cigaretter. Det enda som gjort att jag vissa gånger hållit mig ifrån att köpa dessa giftpinnar är att jag gått över till att snusa på heltid. Visserligen har jag ersatt ett missbruk med ett annat, men det är väsentligt mycket hälsosammare än att röka (det är väl få saker som är värre än att röka ur ett hälsoperspektiv). Jag kan fortfarande nattetid drömma om att jag börjar röka igen – och vaknar nästan uteslutande med en känsla av tillfredsställelse i kroppen.
Och det säger ju en hel del om vilket starkt beroende tobak framkallar, när man åratal efter att ha slutat fortfarande känner ett sug efter cigaretter. Det är till och med så att jag fortfarande kan tycka att tobaksrök luktar gott. Jag störs inte särskilt mycket av röklukt, säkert för att jag under så många år varit rökare själv. De enda gånger jag faktiskt stör mig på rökare är när man trotsar rökförbud för att dra i sig den giftiga röken och samtidigt utsätta andra för det. Jag tycker själv att jag var så hänsynsfull man kan vara som rökare och det skulle aldrig fallit mig in att trotsa ett rådande rökförbud. Snarare försökte jag vara så långt som möjligt ifrån andra människor när jag rökte.
Men – som tur är – behöver jag inte lång stund för att stävja suget när det väl dyker upp. Det är ju bara att tänka på hur illa man själv luktar som rökare, hur hälsovådligt det trots allt är med rökning och hur mycket det kostar för att vara en så totalt onödig utgift. Och då går oftast suget över, jag vet dessutom vilket dåligt samvete jag faktiskt skulle få över att börja röka igen efter så många år utan cigaretter.
