Gör varje dag till ditt mästerverk

På jobbet pratar vi ibland om långveckor, det vill säga veckor då vi gör extra många arbetspass enligt gällande schema. Och denna vecka är just en sådan vecka för min del, då jag jobbar fem dygn av veckans sju. Jag har jobbat måndag och tisdag, är nu ledig onsdag och torsdag för att sedan jobba fredag till och med måndag. Så är veckorna ibland när man jobbar skift och det gäller att gilla läget helt enkelt. Jag tycker inte att det är så farligt jobbigt som jag tror att vissa av min kolleger tycker, det som kan tära lite är att vara borta hemifrån fredag till måndag – men i övrigt gör det mig ingenting att jobba så här. Detta är priset för många av de långledigheter jag har i schemat, då måste jag jobba extra mycket vissa veckor. Och att jobba fem dagar i veckan är ju ganska normalt, inte minst om man jobbar kontorstider – så jag ska väl inte klaga för att göra det enstaka veckor. De flesta andra veckor jobbar jag inte så mycket, så jag kan gott göra enstaka veckor med fem arbetsdygn. Priset för att ha mycket ledigt från jobbet är just att jobba intensivt när man väl jobbar – och somliga veckor får man verkligen lägga manken till för att göra nytta för lönen. Det kommer kännas på måndag kväll när jag kommer hem från jobbet, jag kommer vara rejält trött när denna vecka är över – något annat säger jag inte. Men jag gör det för att i övrigt ha ett bra schema och få mycket ledigt, så i antalet jobbade dygn spöar jag nog de flesta kontorsnissar. Istället jobbar jag obekväma tider där bemanning dygnet runt hör till det normala och jag får hålla mig vaken hela nätter, sena kväller eller stiga upp tidiga morgnar. Börjar jag klockan sex – som sker vissa dagar – stiger jag upp 03:30 för att bege mig till jobbet runt klockan fem. Jobbar jag kväll, är jag hemma vid 23:30-tiden på kvällen och dråsar i säng tämligen omgående. Så jag gör nog min beskärda del även om jag inte jobbar fem dagar i veckan, utan vissa veckor bara jobbar tämligen få pass eller dagar.
Förra veckan var desto lugnare, då jag bara jobbade onsdag och torsdag och sedan var ledig resten av veckan. Det är mer så jag vill ha mina arbetsveckor, men man kan inte alltid få som man vill ha det. Jag vet att jag nu jobbar denna vecka, för att sedan ha ytterligare en lugn vecka efter kommande måndag. Då är jag ledig sex dagar, för att sedan ha mer ”normala” arbetsveckor – med mina mått mätt. I normalfallet jobbar jag två dygn, följt av tre dygns ledighet – men vissa veckor är undantag från denna regel. Vissa veckor jobbar jag lite mer, vissa lite mindre – men jag tycker mycket om det schema vi har och har inga som helst planer på att välja bort det. Självklart är det kännbart de gånger man jobbar extra mycket, men det är värt det hela när man kommer till de lugnare veckor som ingår i schemat. Jag har inget emot att jobba mycket och gör det mer än gärna så länge kroppen håller och orkar, vilket jag känner att den gör i nuläget. Det lustiga är att jag orkar mer så länge jag jobbar skift, men jobbar jag kontorstider orkar jag inte på samma sätt. Senast jag jobbade kontorstider, brände jag ut mig på nolltid och var borta från jobbet i flera månader. Idag jobbar jag oregelbundet, men fortfarande ganska mycket – och känner inga som helst varningssignaler vad gäller utbrändhet. Istället ligger jag i, vrider och vänder på dygnet och jobbar hårt – utan att känna att jag inte pallar med. Nu har jag i alla fall två dagar ledigt och ska passa på att njuta av ledigheten för att sedan ta tag i jobbet ordentligt från fredag morgon.

De två dagar jag har ledigt denna vecka, har jag dock bokat upp och ska ägna mig åt syskonbarnen under två dygn. Må så vara att det tar på krafterna med två barn hemma, som ska tas om hand med allt vad det innebär. Men jag är tämligen säker på att jag kommer att orka – liksom att det kommer att ge energi i en helt annan form än vad sömn och vila skulle ha gjort. I eftermiddags hämtade jag det äldsta syskonbarnet, som ska sova här i natt och sedan lämnas på fritids imorgon bitti. Sedan åker jag hem en sväng för att styra upp lite saker för att på eftermiddagen hämta båda syskonbarnen och familjens hund. Under kvällen blir det att sitta barnvakt tills föräldrarna kommer hem efter att ha jobbat sent – följt av att åka hem några och sova några timmar innan det är dags att stiga upp och börja jobba klockan sex. Sedan jobbar jag fredag till och med måndag innan det är dags att vara långledig igen, vilket jag verkligen ser fram emot. Nu kommer jag vara borta hemifrån i nästan fyra dygn och har till och med gjort uppehåll på morgontidningen under de dygn jag ska vara borta. Tidningarna är så pass dyra, att det bara är dumt att betala för dem i flera dagar när man inte ens är hemma och kan läsa dem. Så nu slipper tidningsbudet bege sig högst upp i huset under några dagar för leverera tidningarna – vilket förmodligen inte gör vederbörande någonting. Det är ganska sällan jag gör uppehåll på tidningarna, men försöker göra det när jag inte är hemma på några dagar – oavsett om jag är borta för jobb eller nöje. Jag minns själv hur det var när jag jobbade som tidningsbud på 90-talet, då var det ofta mindre att göra under somrarna och storhelgerna – då folk av olika anledningar inte var hemma. Och med all sannolikhet är det likadant idag har jag en känsla av.
Så innevarande vecka är fullbokad och planerad in i minsta detalj för att den ska funka. Den bjuder både på vardagliga saker som måste göras – som att jobba – men också på roligheter som att sitta barnvakt. Nu får jag återigen tillfälle att skämma bort syskonbarnen lite och hitta på roliga saker att göra. Ikväll blir det förmodligen hämtmat och sedan film innan det är dags att krypa i säng – det brukar ofta vara önskemålet hos det äldre syskonbarnet, som inte alltid vill springa runt och göra en massa saker på stan eller liknande. Men det passar mig ganska bra att ta det lugnt ikväll och inte vara igång alltför sent ikväll – trots allt ska vi ju upp tidigt imorgon bitti. I morse fick jag dock sova ut, vilket var välbehövligt med tanke på att det var enda sovmorgonen denna vecka – och då får man passa på att sova så att man får någon form av återhämtning också.

Så denna vecka går mestadels åt till jobb och annat som måste göras, det hinns inte med så mycket annat. Jag hade egentligen tänkt mig ett träningspass någon av mina lediga dagar, men det hinns inte riktigt med – och energin räcker inte heller till det. Istället ägnar jag mig åt jobbet och syskonbarnen, vilket inte är fy skam det heller. Det är helt enkelt så enkelt att man inte alltid hinner med vissa saker somliga veckor, utan får prioritera om och göra annat när tiden inte räcker till. Ibland skulle man önska sig längre veckor och längre dygn – men det är ju rent önsketänkande. Nu har vi sju dygn per vecka och 24 timmar per dygn vilket inte går att ändra på. Nästa vecka är jag istället ledig tisdag till och med söndag, så då kommer jag hinna med mycket annat istället. Även nästa helg ska jag vara barnvakt åt båda syskonbarnen och vi ska försöka klura ut något roligt att hitta på. Ett svagt ögonblick var vi inne på att gå till Gröna Lund, men när vi insåg att bara entré och åkband skulle kosta närmare 2.500 kronor, gav vi upp den tanken. Till det tillkommer sedan mat, dryck, glass och annat som går åt en varm sommardag på tivoli – så allt som allt skulle vi förmodligen vara närmare 5.000 kronor fattigare efter en dag på Grönan med två barn. I ärlighetens namn förstår jag inte att folk har råd att gå på Grönan med två till tre barn – det blir verkligen groteskt dyrt! Men jag tror att vi kan hitta på annat att göra om barnen gillar, kanske vi badar eller liknande istället – något som brukar vara poppis men långt ifrån lika dyrt. Sedan har vi lördagskvällen ihop och kommer förmodligen ha en lugn kväll hemma framför TV:n innan barnen sover över här och vi även ska göra något på söndagen innan det är dags att lämna tillbaka barnen till sina föräldrar.
Så det kommer bli mycket umgänge med syskonbarnen de kommande veckorna, vilket inte gör mig någonting alls. Folk brukar fråga mig varför jag inte skaffar egna barn när jag är så barnkär, men det passar mig perfekt att vara den som skämmer bort och inte har den ”uppfostrande” rollen. Hur kul jag än tycker att det är när syskonbarnen kommer hit, så är det också lite skönt när man lämnar tillbaka dem till föräldrarna. Det är verkligen fullt ös från stund ett när barnen kommer – sedan är det inte en lugn stund innan de åker hem igen. Självklart är det något annat att ha småbarn när man är yngre och orkar mer, själv börjar jag närma mig 50 och skulle helt enkelt inte orka med småbarn på heltid. Jag tycker däremot att det är jättekul att ”ha barn på deltid” och skämma bort mina syskonbarn så fort tillfälle ges.