Låt inte gårdagen ta upp för mycket av dagen

Första dagen i Laholm börjar lida mot sitt slut och jag har haft ett fullspäckat schema sedan jag åkte ner under gårdagen. Jag jobbade lördagskvällen och kom hem först framåt 23.30 efter jobbet. Sedan steg jag vid åtta på söndagsmorgonen för att komma i ordning inför resan till Laholm. Jag gav mig iväg till hyrbilsfirman och hämta ut hyrbilen vid elva och efter att ha hämtat min packning hemma satte jag mig att köra söderut mot Laholm. Som det brukar vara, tog allting längre tid än man räknat med, inte minst när man ska köra en sträcka som i grunden ska ta sex timmar. Det var köer och vägarbeten på vägen som gjorde att det hela drog ut på tiden och först strax framåt sju på kvällen var jag slutligen framme på Laholms stadshotell och kunde checka in. Min tanke var att checka in på hotellet och sedan käka middag någonstans på kvällen. Men planerna gick lite sådär får man lov att säga. Jag googlade på restauranger i närheten av hotellet och hittade en thairestaurang som bara skulle ligga 50 metet ifrån hotellet. I hällande regn gick jag ut och letade efter restaurangen, men lyckades inte hitta den. Istället fick jag googla efter en ny restaurang – och lyckades hitta en kinarestaurang som skulle ha öppet en söndagskväll. Men där var det helt folktomt och man hade inga rättigheter – och jag ville ha en öl till maten. Så det slutade med att jag gick förbi en pizzeria precis bredvid hotellet och köpte med pizza till hotellrummet – där jag som av en händelse hade lite rödvin. Så väl av med de blöta kläderna och på med mjukis åt jag pizza direkt ur kartongen och drack rödvin innan det var dags att sova på kvällen.
Så det har inte blivit särskilt mycket sömn under den gångna veckan, utan jag har haft fullt med annat än att se till att få återhämtning. Förra veckan var de filminspelning i tre dagar måndag till onsdag, sedan klev jag upp tidigt i torsdags morse för att hinna med en massa pappersarbete och slutligen jobbade jag fredag till lördag. Under lördagsnatten blev det inte heller många timmars sömn, så det var välförtjänt att krypa i säng i tid igår kväll – även om jag skulle upp tidigt i morse. Dagen idag inleddes med en fantastisk hotellfrukost innan jag satte mig i taxin för att åka till inspelningsplatsen. Det känns alltid lika lyxigt att bo på hotell och att får äta hotellfrukost. Jag vet många som reser mycket i exempelvis jobbet är ganska trötta på hotell, men jag bor på hotell några gå gånger per år, så då blir det liksom något speciellt över det hela. Att man sedan inte hinner se så hemskt mycket av staden man är i när man är på tjänsteresa är jag fullt medveten om. Man hinner se hotellrum, restauranger och på sin höjd lite av stan – men väldigt sällan några sevärdheter eller turistattraktioner. Nu är kanske inte Laholm någon turiststad direkt, men det har känts surt när man varit i städer som Göteborg och Malmö och inte hunnit se något alls mer än just hotell och restauranger.

Ivrig som jag är när det kommer nya prylar, kunde jag inte motstå frestelsen att ta med mig nya datorn, som kom med posten i fredags för att sitta här på hotellrummet och installera den. Eller rättare sagt, det är en surfplatta som jag köpt tangentbord till och kommer att använda som resedator. Min gamla resedator har börjat krångla, trots att den egentligen inte är särskilt gammal – men den kanske inte tålt att släpas runt i en skumpig väska så fort jag ska någonstans, vad vet jag?! Nu har jag ägnat söndagskvällen åt att komma igång med surfplattan och installera allt som ska installeras – så ikväll blir det att fabrikståterställa gamla datorn och sedan se om jag får något för den eller om jag helt ska skänka bort den. Det är inte många hundralappar jag tror mig kunna få för datorn, men något kanske den är värd – åtminstone för någon som kan lite om datorer och kanske kan få ordning på den. Själv måste jag lämna in den för reparation eftersom jag inte kan tillräckligt om datorer för att kunna fixa den och jag tycker helt enkelt inte att det är värt pengarna. Så därför köper jag nytt och hoppas att någon annan kan få glädje av den gamla datorn istället.
Jag har skänkt bort många krånglande datorer genom åren. För ett antal år sedan började en dator krångla och köpte ny. Då hade jag en släkting som visade sig kunna fixa datorn – vilket han också gjorde. Den plötsligt fungerande datorn skänkte jag till en flyktingfamilj som inte ägde någon dator, men var i stort behov av en. Det kändes som att man gjorde en god gärning samtidigt som jag själv fick en ny dator. Förra gången jag bytte dator, lämnade jag in den gamla för en liten genomgång innan jag slutligen gav den till ett av syskonbarnen i födelsedagspresent. Den datorn fungerar fortfarande och finns än idag kvar i syskonbarnets ägo. Så ibland lönar det sig naturligtvis att låta en datatekniker göra en genomgång av en dator, det kan förlänga livslängden ganska mycket av en dator. Men den resedator jag nu har en billig liten sak och jag misstänker att en genomgång av den skulle kosta ungefär lika mycket som själva datorn kostade en gång i tiden. Och då lägger jag hellre pengarna på att köpa nytt.

Något som däremot är svårare att köpa nytt när det krånglar, så är det en nacke. Jag har återigen börjat få lite ont i nacken och det strålar ut i käken. Exakt vad felet är vet jag inte – och jag har än så länge inte sådana besvär att jag tycker att det är dags att gå till läkaren. Förmodligen har jag bara legat konstigt eller sträckt en muskel eller liknande, men det gör tillräckligt ont för att jag ska besväras av det hela. Som sagt, med all säkerhet är det inget allvarligt – men det är svårt att inte tänka på hur det började när jag fick min tumör för elva år sedan. Då började det just med att jag fick groteskt ont i nacken, edan fortsatte det med en lång rad andra symtom. Och jag skickades runt mellan sjukgymnaster, läkare och andra specialister innan jag slutligen fick veta vad det var jag led av. Så med den sjukdomshistoriken är det svårt att inte börja dra iväg i tankarna och fundera på om tumören fått för sig att börja växa igen. För vad jag förstått, kommer jag inte att bli friskförklarad från min cancer utan jag kommer få underkasta mig återbesök livet ut vad gäller detta elände. Så då känner man efter lite extra när det kommer till att ha ont någonstans, inte minst i nacken. Jag minns hur hypokondrisk jag var i början efter att tumören opererats bort, då sprang jag hos läkaren för minsta lilla sak. Hade jag lite ont någonstans, hittade en fläck jag inte sett tidigare – ja ni förstår principen – så bokade jag tid hos vårdcentralen för ett läkarbesök. Varje gång fick jag dock lika lugnande besked och med åren har hypokondrin gått över mer eller mindre.
Men kommer det till nacken, då är jag fortfarande lite hypokondrisk och paranoid. Så fort jag får ont börjar tankarna vandra och jag ser framför mig hur jag måste genomgå ytterligare behandlingar för denna förbannade sjukdom. Jag har redan genomgått en operation och en strålbehandling, vilket känns som att det är illa nog – nu vill jag hålla mig frisk och kunna fokusera på annat i livet än mina sjukdomar. Sen är det trots allt så att ingen blir yngre, utan med åren kommer diverse krämpor och olika slag – däribland att man får ont i muskler och kroppsdelar som man knappt visste att man hade. Så det är egentligen inte så konstigt att jag kanske får lite ont här där, inklusive i nacken – och det utan att man behöver ha drabbats av cancer.

Jag har på sistone haft de stora spenderbyxorna på mig och fått för mig att boka in en kort resa i mitten av december för mig och sambon. Det enda hon än så länge vet är att vi ska vara borta ett par dagar och att hon behöver sitt pass när vi åker hemifrån. Sedan ska hon få lite direktiv om klädsel och vad hon i övrigt behöver ha med sig, men det kommer jag att meddela när det hela närmar sig. Jag har bokat en liten tripp med all inclusive vad gäller mat, övernattningar och transit så det kommer gå ganska lite pengar när vi väl åker iväg. Det var länge sedan vi gjorde något sådant här och nu hittade jag en möjlighet till resa till ett bra pris och tänkte att jag kunde passa på att boka när jag trots allt faktiskt har råd. Jag hittade den här resan för ganska så länge sen och tänkte först boka, men tyckte mig till en början inte ha pengarna till det. Men sen har jag fått lite tillskott i kassan och bestämde mig för att göra en bokning. Det ska bli väldigt kul att komma iväg, även om det bara är några få dagar vi ska vara borta. Man behöver dessa som små ljusglimtar i tillvaron och ta en paus från vardagen. Så är det roligt att överraska sambon med vissa saker ibland också. Hon kommer nog förstå i taxin vad det är som ska ske, men exakt vart vi ska kommer hon nog inte förstå förrän vi checkar in. Så här har jag gjort några gånger förut, men då när hon fyllt år. För några år sedan hyrde jag bil till hennes födelsedag och så åkte vi iväg på en liten tripp. Hon fick bara veta vad hon skulle ha med sig och hur länge vi skulle vara borta, sedan åkte vi iväg. Först när vi kom fram, förstod hon att vi skulle till Trosa stadshotell, där jag bokat in oss i sviten i två nätter. Vi åt trerättersmiddag två kvällar i rad, hade afternoon tea och fick massage – allt på min bekostnad.
När hon fyllde år senast stannade vi dock kvar i Stockholm, men även då hade jag bokat in överraskningar. Vi började dagen med en taxiresa mitt på dagen, där jag inte sa vart vi skulle. Jag pratade till och med med taxichauffören och bad honom att inget säga under resans gång om slutmålet. Först när vi kom fram, förstod hon vad som väntade – nämligen afternoon tea på Grand hotell. Efteråt åkte vi hem för att vila och byta om, senare på kvällen var det dags för middag på restaurang. Även den gången sade jag ingenting om vart vi skulle, utan först när vi kom fram förstod hon att vi skulle till Smak och äta. Och sådant är lite kul att göra, att överraska varandra – inte bara i samband med födelsedagar utan även i vardagen. Jag har själv fått liknande överraskningar när jag fyllt år och det har alltid varit lika uppskattat. Vi har inga barn, ingen bil, båt eller annat som kostar mycket pengar – så då kan man kosta på sig lite sådant här med jämna mellanrum. Så nu har vi en liten tripp att se fram emot i december vilket ska bli jättekul.