allkonstnarenDagarna har gått och jag har fortfarande inte fått några symtom på Covid19, utan har hållit mig så frisk man bara kan tänka sig under rådande omständigheter. Det verkar ju som att Omikron ger mildare symtom än tidigare varianter av Covid19 och inte heller sambon har varit jättesjuk sedan hon testade sig. I normala fall hade man förmodligen – med just dessa symtom – tagit ett par Alvedon och gått till jobbet som om ingenting hänt. Värre än så verkar det inte vara. Men Omikron har ju också verkat vara mer smittsam än tidigare varianter, så jag har bara väntat på att även jag ska bli sjuk när jag bor tillsammans med någon som är det. Men än så länge har jag klarat mig och det är bara att hålla tummarna att det fortsätter så.
Jag pratade lite med sköterskorna på sjukhuset vid dagens strålbehandling och fick förklarat att även om jag skulle bli sjuk, så påverkar det inte min behandling. Dock kommer jag få gå in en annan väg och kommer inte “beblanda” mig med övriga patienter på samma sätt som tidigare. Och det känns i all fall bra, för det är inget bra alternativ att avbryta strålbehandlingen med tanke på de konsekvenser något sådant kan ge.
Det känns i alla fall väldigt bra med strålbehandlingen och att den kan fortgå, pandemin till trots. Jag hade en hel del biverkningar till en början – var väldigt trött, illamående, hade ont i huvud och nacke bland annat – men de har så smått börjat avta. Det är som att kroppen anpassat sig till behandlingen och förhoppningsvis också svarar på den. Men jag vet också att biverkningarna kommer och går till viss del. Somliga dagar är jag fortfarande väldigt trött – och jag sover mer än vad jag normalt sett brukar göra. Jag tror i ärlighetens namn inte att jag fixat att jobba samtidigt jag genomgår behandlingen, inte ens på deltid. Förmodligen håller jag mig hyfsat pigg tack vare att jag har möjligheten att sova ordentligt på nätterna. Emellanåt kommer en lättare huvudvärk smygande, men den ger med sig om jag tar en Treo så det är inte särskilt betungande.
Idag fick jag besked att jag kunde boka tid för en tredje dos vaccin, något jag väntat på de sista dagarna. Jag har hittat mitt vaccinkort och räknat ut att det i dagarna gått precis sexmånader sedan jag tog andra dosen. Och nu är det slutligen dags, i morse kom sms:et som meddelade att jag kunde gå in och boka tid för min tredje dos.
Jag hade inte väntat mig att hitta tider på en gång, utan räknade kallt med att jag skulle få vänta några dagar innan det finns tider att boka. Men det fanns faktiskt tider, så andra februari har jag en tid för att ta min tredje spruta.
För var det självklart redan från början att jag skulle vaccinera mig när ett vaccin kom ut på marknaden. Det har aldrig funnits någon som helst form av tvekan för det. Jag har lite svårt att förstår skepsisen inför vaccinationen som många har, ännu mindre förstår jag de konspirationsteorier som finns inför en massvaccination. Ska man tro somliga antivaxxare, skulle jag vid det här laget förmodligen vara uppkopplad mot 5G-nätet och ha ett spårningschip injicerat i armen. 😂
Men man har hört väldigt lite om biverkningar, något som ju borde ha visat sig vid det här laget om det funnits några allvarliga sådana. Så jag känner mig väldigt trygg med att ta min tredje spruta om ett par veckor, det känns inte som några som helst konstigheter. Även om vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd, så är det trots allt vad som står till buds för tillfället. Och då tycker jag att det är varje persons ansvar att göra vad man kan för att minska smittspridningen och därmed vaccinera sig.
Ohh skönt att strålbeh kan fortgå ändå och att ni mår bra. Vi ska ta tredje dosen nästa vecka, skönt att ha det gjort sedna