Man ska inte ha för höga förväntningar på midsommarvädret

Så är det midsommarafton 2025 och firandet är i full gång här på vår paradisö i det yttersta Söderhamns skärgård. Midsommarstången är rest och det har dansats och lekts lekar, inte minst för barnens del. Det må vara många år sedan jag dansade runt en midsommarstång, men det är i alla fall roligt att titta på när de andra dansar – jag minns själv hur det var när man var liten och dansade runt stången, det var liksom en av höjdpunkterna under midsommaraftonen. Det kanske inte gick att jämföra med tomten på julafton, men en höjdpunkt var det. Nu som vuxen är man nöjd med att titta på när barnfamiljerna dansar och gör sig lustiga över grodor, björnar och andra djur. Det är svårt att inte dra lite på smilbanden åt oss svenskar när det kommer till våra högtider. Vi äter ungefär samma mat under jul, påsk och midsommar och vi dansar runt antingen en gran eller en midsommarstång och sjunger ungefär samma visor. Det är inte mycket fantasi när det kommer till högtider i det här landet med andra ord.
Å andra sidan får jag skatta mig lycklig som älskar sill, lax och Janssons frestelse. Så det gör mig inte så mycket att vi äter dessa delikatesser återkommande ett par gånger per år. Men lite mer fantasi hade man ju kunnat uppskatta när det kommer till högtiderna, det hade inte varit helt fel. Fast jag ska inte klaga så här på midsommarafton, det är trots allt roligt när dessa högtider kommer och man har anledning att fira lite extra, äta god mat och på annat sätt ha det trevligt. Med ålderns rätt har jag alltmer börjat uppskatta dessa tillfällen att få fira lite extra, äta god mat och dricka gott. Förr firade jag knappt min födelsedag överhuvudtaget, men på senare år har jag börjat fira den desto mer. Oftast med nära och kära närvarande, liksom god mat och dryck förstås. Detsamma gäller de olika högtiderna, som inte gjort mig särskilt mycket att jobba tidigare, men som med åren blivit allt viktigare att få vara ledig för att kunna fira.

Nu återstår att se om man orkar hålla sig vaken till soluppgången imorgon bitti, något som blivit lite av en tradition att vara här ute. Det är inte alla år man orkat hålla sig vaken och somliga år har vädret varit för dåligt för att man ska kunna se någon soluppgång. Men sent brukar det ha en tendens att bli så här på midsommar, av någon mystisk anledning. Eller tidigt – beroende på hur man väljer att se på det hela – eftersom vi ofta kryper i säng framåt morgonkvisten. Midsommardagen brukar vara en ganska lugn dag på skäret, då det inte görs många knop någonstans direkt. Och det är väl inte bara här det är lugnt en sådan dag, utan det är säkert samma läge över hela landet om jag känner svensken rätt. Även om det kanske inte krökas loss radikalt överallt, så har det nog en tendens att bli sent trots allt. Det är i alla fall min uppfattning om midsommarfirande, att det ofta blir sent även om det inte går särskilt vilt till alla gånger.
Våra midsommarfiranden brukar inte vara några fylleslag direkt, men sent på kvällen kan det bli – som sagt, händer det vi är uppe till framåt soluppgången på midsommardagen. Så de långa sovmorgnarna på midsommardagarna beror oftast mer på sömnbrist än någonting annat. Sedan vet jag att midsommarafton kan gå ganska vilt till på många håll, men vi håller oss i normalfallet rätt bra i skinnet. Visst blir det öl och nubbe till maten, men sällan i några stora mängder. Så oftast är vi pigga och fräscha dagen efter, bara vi får sova lite.

Nu är vi inne på tredje dagen på skäret och det känns fantastiskt skönt att vara här. Det har inte blivit så mycket av den varan i år, så man får passa på att njuta av det som erbjuds. I normalfallet skulle det ha blivit minst en tur hit redan, ofta brukar vi vara här exempelvis över Kristi Himmelsfärd – men i år hade vi andra planer som kom vi i vägen för att vara i sommarstugan. Det känns lite ovant, eftersom det är andra sommaren i rad som vi inte är så mycket härute. Förra året jobbade jag hela sommaren, i år kom andra saker emellan som gjort att vistelsen här inte blev särskilt lång. Man får helt enkelt tänka att det blir mer av denna vara nästa år istället och att vi då får njuta lite mer av ledighet och en sommartillvaro i det yttersta av skärgården. För det är få ställen jag känner mig så avslappnad på, som just på denna lilla paradisö. Jag sover som en stock, har sällan några problem att somna på kvällarna eller sova ut på morgnarna. Hela tillvaron kretsar liksom det mest elementära i livet – som att äta när man är hungrig, sova när man är trött och så vidare. Så det brukar alltid vara med ett sting av vemod som jag åker hem för sista gången på hösten och vet att det nästan är ett år kvar till nästa gång jag får åka ut.
På frågan om jag skulle kunna tänka mig att bo på landet året om är dock svaret ett bestämt nej. Jag är för mycket storstadsmänniska för att ha ro att bo så här 365 dagar om året. Som livet ser ut just nu, har jag den perfekta balansen mellan stan och landet – då jag får min dos av lantliv på somrarna och resten av året kan jag vara i stan med allt vad den tillvaron har att erbjuda. Jag tror faktiskt att jag helt enkelt inte skulle stå ut i långa loppet med ett liv på landet, av massor av anledningar. Från och med nästa år hoppas jag nu på att kunna återgå till en mer normal tillvaro, då jag är i stugan några veckor per sommarsäsong och sedan är hemma i stan resten av året.

Jag har i alla fall ytterligare ett par längre ledigheter denna sommar, då jag hoppas på att kunna vara i stugan åtminstone en av dessa ledigheter. Det var mycket därför jag valde att inte ta någon sommarsemester detta år, eftersom jag hade långledigheter som sammanföll så bra med sommaren ändå. Att exempelvis få vara ledig under midsommar är inte alls självklart när man jobbar skift, utan ofta åker man på att jobba även denna storhelg. Men för min del föll en långledighet nu under juni, så att jag kunde vara ledig över midsommar – vilket jag inte protesterar emot. Sedan är jag ledig tio dagar i slutet av juli och ungefär lika länge i slutet av augusti. Bättre planering än så kan man knappas ha av schemat – möjligen hade jag kanske kunnat tänkt mig att ha den längsta ledigheten senare under sommaren, men man kan ju inte få allt.
Vädret är ju som sig bör inte mycket att hurra för så här på midsommar. Solen kommer och går bland molnen och det är inte jättemånga plusgrader ute direkt. Det regnar dock inte och är inte jätteblåsigt, så man får vara glad för det lilla. Det har ju varit år då det varit varmare på julafton än midsommarafton, vilket ju känns tämligen ironiskt. I år är det dock aningen för varmt så här på midsommarafton för att jag ska tro att det blir varmare på julafton. Vi har ännu inte bestämt om middagen ska intas utomhus eller inomhus, men det lutar nog åt det sistnämnda eftersom det trots allt inte är några skyhöga temperaturer utomhus.

Nu återstår i alla fall att återgå till midsommarfirandet och snart vankas traditionsenlig midsommarmiddag. Hur är firandet hos er? Kommer det bli någon sill, nubbe och dans?