Reklam – den mest sanna lögnen i tidningarna

För en tid sedan började jag marknadsföra blogg och hemsida via Google i förhoppningen att nå ut till lite fler besökare och läsare. Det har jag också gjort, men har nu fått inse att i längden blir aningen för dyrt att konstant ha annonser utlagda för att marknadsföra sig. Marknadsföringen har definitivt givit ökade besökssiffror, men det är inte värt hur mycket pengar som helst. Det är ett antal tusenlappar som dragits med jämna mellanrum, nu har jag valt att pausa kampanjerna och invänta lite bättre ekonomiska förutsättningar innan jag fortsätter att marknadsföra mig på detta sätt. Som sagt, inte för att det är ett dåligt sätt att marknadsföra sig – utan för att det kostar därefter. Jag förstår att många större företag lägger ansenliga summor pengar på marknadsföring, det är inga småsummor det kostar att synas ordentligt. Vissa företag syns ju ”jämt” känns det som när man är ute på nätet – och de betalar säkerligen därefter. Egentligen borde även jag lägga ut större summor än jag gör, men det är en fråga om att vara ekonomisk också – jag har ingen lust att lägga ut allt jag drar in på att marknadsföra mig.
Nu återgår jag för en tid till traditionell marknadsföring igen och håller mig till att se att länka, länka och åter länka för att förhoppningsvis fler ska hitta till bloggen liksom min hemsida. De pengar jag nu har på företagskontot behöver jag till annat, så för en tid får jag klara mig utan Googles hjälp att nå ut, utan istället sköta det hela på egen hand. Jag har ju lyckats tämligen gott hittills, så det ska nog funka även framöver. Åtminstone för ett tag, sedan kanske jag återupptar kampanjerna på Google för ett tag, det återstår att se.

Inte minst vad gäller bloggen, lägger jag mycket tid på att nå ut och försöka locka fler till att läsa det jag skriver. Jag lägger nästan lika mycket tid på marknadsföring som på att skriva, vilket säger en hel del om hur mycket tid det krävs för att faktiskt nå ut ordentligt. Bland annat går jag med i diverse grupper på Facebook, där det kan tänkas gå att lägga upp länkar till inlägg som berör samma ämne som gruppen. Självklart publicerar jag inte bara blogglänkar i dessa grupper, utan kan lägga upp inlägg utan blogglänkar också. Men det har gått så långt att jag inte går med i Facebookgrupper där man inte får publicera blogglänkar – det är liksom en av de principer jag har. För någonstans har jag lite svårt att förstå att man inte ska kunna lägga upp blogglänkar så länge de är relevanta. Själv anser jag att det är som att länka till en tidningsartikel eller något annat så länge det är relevant. Naturligtvis ska det inte vara några skräplänkar, sådant som på olika sätt inte är relevant för gruppen – men så länge det är just relevant ser jag faktiskt inte problemet.
Så jag ser till att vara så aktiv jag bara kan vara i sociala medier, både vad gäller att länka till bloggen men också att lägga upp andra inlägg. På så vis lockar jag fler till mina konton i sociala medier – och förhoppningsvis även i slutändan till bloggen. Det är naturligtvis inte många besökare man lockar till sig på det viset – men ni vet det där talesättet om många bäckar små, eller hur?! Några besökare här och några där, ger till sist ganska många besökare med lite tur. Förr tillbaka fanns fler verktyg att nå ut med sina bloggverktyg, vilket inte riktigt är fallet idag. Dessutom är det svårt överhuvudtaget att nå ut genom bruset av sociala medier, när man konkurrerar med TikTok, Instagram, X och allt vad som finns numera. När jag började blogga för cirka 16-17 år sedan, fanns inte så hemskt stort utbud vad gäller sociala medier och det var liksom lite lättare att slå igenom. Jag hade då ganska bra besökssiffror, men det har minskat en aning med tiden – även om jag fortfarande har några hundra besökare per dygn.

Det är verkligen inte lätt att nå ut med vare sig hemsida eller blogg i dagens läge, när det är så stor konkurrens alla olika konton och profiler emellan. Sedan är det förstås inte realistiskt att tro att jag kommer bli någon stor influenser med tiden, det genomslaget hade jag förmodligen fått för länge sedan om det jag skrivit varit intressant för den breda skaran människor. Fast – visst – jag hade säkerligen kunnat haft fler besökare om jag haft resurser och ekonomi att marknadsföra mig mer än vad jag gjort genom åren. Jag tror att många av de som slagit genom mer än vad jag själv gjort med bloggen har lagt mer energi på sin marknadsföring än jag själv gjort. Sen vet jag inte om jag vill komma dithän heller, att vara en stor influenser med allt vad det innebär. Numera publicerar jag inlägg lite när jag känner för det, men skulle jag i större utsträckning leva på mina sociala medier – då hade det säkerligen förväntats av mig att publicera lite oftare.
Sedan har jag olika principer när det kommer till där med vad jag lägger ut och vilka jag vill följer mig när det kommer till de olika konton jag har i sociala medier. På Facebook är jag väldigt strikt med vem jag lägger till, det är enbart för folk som jag faktiskt känner i någon utsträckning. Men när det kommer till X och LinkedIn är jag mer liberal när det kommer till vem jag väljer att lägga till som följare. Detta gör att jag istället är mer strikt med vad jag lägger ut på X, LinkedIn eller bloggen. På Facebook kan jag lägga ut bilder utan någons godkännande, men ställer istället ofta in funktionen att bara mina vänner kan se inläggen. På bloggen eller övriga sociala medier är jag mer strikt när det kommer till vad jag publicerar – där hämtar jag i princip alltid in personens godkännande innan jag lägger ut bilder på eller information om en person. Jag är väldigt noga med att inte ”hänga ut” vem som helst på internet – precis som jag värnar om mitt egna privatliv.