Arbeta och förvärva dig – och du har kedjat lyckans hjul

För exakt en vecka sedan gjorde jag en tripp över dagen till Köpenhamn för en filminspelning. Det blir en del flängande ibland för filminspelningar – och imorgon är det dags igen. Då bär det av till Växjö för ytterligare en filminspelning, kanske inte fullt lika exotiskt som Köpenhamn – men ändock en tämligen lång resa. Den här gången blir det inte tåg utan bil, vilket i just det här fallet blev både billigare och enklare än tåget. Ironiskt nog hade hela mitt gage gått åt till tågbiljetterna om jag valt det färdmedlet, så den här gången får det bli bil helt enkelt. Under något blint ögonblick tänkte jag ett tag ta bil även till Köpenhamn, men med facit i hand är jag glad att jag inte gjorde det. Jag avskyr nämligen att köra bil i storstäder och hade nog varit något av ett nervvrak när jag kom fram till filminspelningen efter att ha kört genom centrala Köpenhamn. Nu ska jag till en betydligt mindre stad, där jag tror att mina nerver klarar av att jag kör genom stan. Dessutom visade det sig bli avsevärt billigare att bil ner än att ta tåget, så valet blev ganska enkelt.
Men det blir återigen en tidig morgon och en tidig avfärd för att hinna fram i tid. Enligt Google ska det ta strax över fem timmar om man åker raka vägen, men känner jag mig själv rätt kommer det bli en och annan paus på vägen för att sträcka på sig, dricka kaffe, kissa och lite annat som man ju trots allt behöver göra. Så med det utgångsläget är man nog upp i sex till sju timmars bilresa om man räknar in pauser och annat. Väckarklockan är därmed ställd på 04:30 och jag hoppas på att komma iväg senast klockan fem imorgon bitti – för klockan 12 börjar inspelningen och då ska jag vara på plats, redo att filma.

Så man får se en hel del som statist, i alla fall om man har lite tur. Både Växjö och Köpenhamn har jag varit i tidigare, men det är ett tag sedan så det är lite småkul att återse dessa städer. Växjö har jag visserligen bara bytt tåg när jag varit på resande fot, så jag har inte sett så mycket av staden tidigare. Och jag kommer inte hinna se så mycket imorgon heller, utan jag räknar med att vara på plats mellan 11 och 12, sedan ska vi filma fram till 16:00 och därefter åker jag hem – för att vara hemma någonstans framåt midnatt. Inte heller denna gång tänkte jag kosta på mig något hotellrum, utan åker till inspelningen för att sedan bege mig hemåt igen. Grejen är nämligen att jag skall infinna mig på jobbet klockan 14:00 på fredag, så det gäller att utnyttja tiden maximalt. Så jag åker hem efter inspelningen, sover några timmar och åker sedan till jobbet för att jobba fredag kväll. Det gör också att jag inte hinner se så mycket av Växjö, men misstänker att man inte heller så värst många turistattraktioner där att det är värt att stanna för att turista i stan.
Jag tittade lite smått på hotellrum, men insåg att tiden inte riktigt var på min sida för en övernattning – eftersom jag helt enkelt måste hem tidigt på fredagen. Visserligen hade jag kunnat få ett hotellrum för under tusenlappen för en natt, men det är pengar jag behöver till annat – så jag väljer att vara ekonomisk och håller mig till att åka ner över dagen. Jag kommer bli trött och det kommer bli viktigt med pauser, inte minst när jag ska köra hem imorgon kväll. Det är dessutom lite av verkligheten som statist, att det oftast inte är så pass bra betalt att det är värt med hotellrum och dyra resor för att ta sig till och från inspelningsplatsen. Ibland är man så illa tvungen att lösa dyra biljetter till exempel – och exempelvis resan till Köpenhamn i förra veckan gick precis plus/minus noll ekonomiskt. Vill man sedan gå med vinst, då får man tänka riktigt ekonomiskt – så enkelt är det bara.

Sen är det alltid roligt att kunna komma iväg på sådana här små äventyr med jämna mellanrum. Det är det enda jag saknar med jobbet jag hade för några år sedan på Trafikverket. Jag jobbad som trafikplanerare på kontor och då ingick det en hel del tjänsteresor åt olika håll – det var bara inom Sverige, men ändock roligt att komma iväg ibland. Jag kan tänka mig att det blir tradigt i längden om man reser väldigt mycket i jobbet, men jag hade kanske en till två tjänsteresor i månaden och då var det ändå okej. Man fick möjligheten att flyga eller ta tåget någonstans, oftast med någon hotellövernattning och middag ute på restaurang. Även om jag inte trivdes något vidare med grejen att jobba på kontor och hade svårt att få vardagen att gå runt tidsmässigt med allt annat jag ville hinna med så var tjänsteresorna alltid ett roligt avbräck i tillvaron. Nu får jag mina tjänsteresor genom firman istället och de blir inte fullt lika lyxiga som när man reste med Trafikverket. Det är sällan jag har möjlighet att kosta på mig hotellrum till exempel – eller så är jag helt enkelt för snål för att göra det, vad vet jag?
Även om man oftast inte hinner se så värst mycket av staden man är när man är på tjänsteresa, så är det kul att komma iväg och lite lyxigt att bo på hotell, äta hotellfrukost och gå ut och äta på kvällarna. Enda nackdelen brukar vara att vågen sparkar bakut efter lite för många tjänsteresor. Det är inte bra för midjemåttet med för många hotellfrukostar, luncher och middagar på restaurang, så man får tänka på hur man lever mellan resorna helt enkelt.

Numera blir det inte så många resor i det jobb jag har. Jag har varit i Norrköping en gång som helt nyanställd för ett möte med HR-avdelningen, men det är det längsta jag fått åka hittills. Som timvikarie får man sällan göra några tjänsteresor är min erfarenhet, så jag får hålla mig hemma i Stockholm så länge jag går på timmar. Men istället trivs jag mycket bättre med det jobb jag nu har än vad jag gjorde när jag jobbade på Trafikverket. Det där med att jobba på kontor är liksom inte riktigt min grej, utan jag vill göra annat och ha ett lite mer rörligt jobb än att sitta vid en dator dagarna i ända. Jag satt där på mitt kontor, i ett trist kontorslandskap, gick på trista möten och hade ungefär samma arbetstider varje dag. Nu har jag istället väldigt varierande arbetstider, slipper gå på trista möten och behöver inte känna att jobb blir liggande för att jag är borta en dag eller två. Är inte jag på jobbet, då är det någon annan som gör mina sysslor, vilket är otroligt skönt – jag behöver inte ta med mig jobbet hem, utan lämnar jobbet på arbetsplatsen när jag går hem efter avslutat arbetspass.
Det är just sådant som gör att det inte passar mig att jobba på kontor, jag har provat och höll på att dö av tristess. Istället trivs jag nu med det jobb jag har, även om det innebär en hel del pendling på konstiga tider. Det är klart ja inte jublar när väckarklockan ringer vid 03:30 och jag ska till jobbet för att jobba förmiddag. Men säg det jobb som är perfekt å andra sidan, det finns alltid något att klaga på på alla arbetsplatser, eller hur?! Och jag stiger hellre upp den tiden vissa morgnar än att jag är uppe tidigt varje vardag för att åka till jobbet.