Det outprövade livet är inte värt att leva

Helgerna är definitivt över för den här gången och nu tar vardagen vid, även om det är kortvecka för många just denna vecka. Det kommer nog förbli ett visst lugn de kommande dagarna och vardagen drar väl igång på riktigt först kommande vecka, men ska man gå efter almanackan så är det nu vardag på riktigt igen. Och det känns på något vis lite skönt att helgerna är över och att vi kan återgå till någon form av normalitet. Om någon vecka är Tjugondag Knut och det är dags att slänga ut alla julprydnader, sedan är vi tillbaka på riktigt i vardagen. Jag minns när man var barn, vilket vemod det var över att julsakerna skulle plockas bort – det kändes då som en evighet tills det var dags för nästa högtid. Numera kan man nästan tycka att det är lite skönt att få undan julsakerna och allt återgår till det normala igen – trots att jag är väldigt fäst vid julen och det är en högtid jag tycker otroligt mycket om, så är det också skönt när det hela är över. Vid det här laget är man ganska trött på granar, stjärnor, tomtar och glögg. Så kände man inte som barn, för då hade det gärna fått vara jul året om.
Nu när man är vuxen, kan man istället se fram emot våren som ju kommer om några månader, med tiden blir det påsk och så småningom midsommar. Som barn tyckte man att sådant var så otroligt långt bort tidsmässigt när man just passerat jul, men som vuxen har man ju lite annan tidsuppfattning. Om ett par månader går vi in i mars och vilket inte känns så fruktansvärt långt borta – och efter det börjar våren sakta närma sig. Många pratar om att hösten är så jobbig, men då tycker nog jag att januari och februari är jobbigare månader. Då är det bara mörkt och trist och man har dessutom ont om pengar efter jul och nyår. Till det har man inte så mycket att se fram emot – som man har i oktober och november, när advent närmar sig.

Som om vi inte fått nog med snö, så har det nu kommit ännu mer snö de senaste dygnen. Inte minst i måndags natt, då nya varningar var utfärdade för bland annat Stockholmsområdet. Jag jobbade den natten och kan intyga att snön formligen vräkte ner stundtals, somliga stunder var det om att titta in i en vägg när man tittade ut genom fönstren. Så nu har vi fått ytterligare någon decimeter snö i Stockholm, vilket visserligen är mysigt men samtidigt känns det lite onödigt. Det är knappt att man fått undan snön som föll senast och nu ska snöröjningen ta tag i resultatet av nästkommande snöfall. Jag tycker faktiskt lite synd om dem som jobbar med detta och som förmodligen haft stressiga dagar på jobbet de senaste dygnen. Jag ska själv inte klaga på att jag jobbar mycket och ibland långa pass med tanke på hur dessa stackare förmodligen fått jobba under dessa snöoväder. Men vädergudarna är nyckfylla och tar ingen större hänsyn till hur mycket vi människor får slita för att hålla undan efter deras bravader.
Jag är faktiskt glad att jag i detta väder inte har någon bil, det skulle bara kännas besvärligt att behöva skotta fram bilen, borsta av den och skrapa igenfrostade rutor dag efter dag. För att inte tala om att slira runt i det hala och sliriga väglag som råder just nu. Tunnelbanan funkar tämligen fläckfritt och det är inga större problem att ta sig fram med den, vädret till trots. Sen är det förstås värre med bussarna, för de ha det lite svårare att ta sig fram. Men jag känner mig som sagt rätt nöjd med att vara utan bil i detta väder, det skulle bara kännas som en massa onödigt arbete med skottning, borstning och skrapning.

Fler än jag som maniskt följt junior-VM i ishockey under de gångna helgerna? Jag har maniskt följt varje match – och till och med sett matcher i efterhand när jag inte kunnat se direktsändningen. Och det har varit en fröjd att följa juniorkronorna, som gått obesegrade genom hela turneringen. Häromnatten kom så finalmatchen, där Sverige mötte Tjeckien – och jag satt förstås klistrad framför TV:n för att se matchen. Detta trots att den började klockan halv tre på morgonen. Det var en spännande, jämn och dramatisk match och jag hade inte förväntat mig annat än just det. Dock var det inte fullt lika jämnt som matchen mot Finland, som avgjordes med straffar – och som blev en riktig nagelbitare. Jag tror att jag förväntat mig att finalmatchen mot Tjeckien skulle vara jämnare än den i slutändan blev, men det kändes som att Sverige vann hyfsat lätt. Det var inte så att svenskarna direkt kunde slappna av, men vi hade överlägset flest skott på mål när matchen var över.
Det kommer dock bli mycket hockey under 2026 har jag räknat ut. Vi hade junior-VM nu i december och januari, sedan blir det vinter-OS i februari med hockey – och sedan ”vanliga” hockey-VM i maj. Så vi som gillar hockey kommer få vårat lystmäte tillgodosett se det brakar om det detta år. Går Sverige till slutspel i VM, finns dock en viss risk att jag missar slutspelsmatcherna eftersom jag ska till Berlin just då. Men jag har en känsla av att jag kommer få det rätt bra där, så jag får helt enkelt ”offra” att se slutspelet i hockey-VM. OS-hockeyn kommer jag dock försöka följa så mycket det bara går.

Så jag är mitt uppe i en händelserik vecka full av snö, hockey och jobb. Jag jobbar på som vanligt och försöker samtidigt hänga med i hockeyn och sköta allt annat som ska skötas i vardagen. Hockeyn är nu avklarad för denna gång, men vardagssysslorna består trots allt fortfarande. Nu har jag ett par dagar ledigt, men kommer ha fullt upp med olika saker. Imorgon ska jag till en sjukgymnast och förhoppningsvis få hjälp med träningsprogram som jag kan använda när du tanken är att jag ska börja träna igen. Jag har haft ett program att gå efter, men det fick jag för cirka tio år sedan av en sjukgymnast och hade mer syftet att jag skulle komma tillbaka efter en operation – inte gå ner i vikt. Nu får jag förhoppningsvis ett mer passande program att gå efter och ska ta mig i kragen att köpa det där gymkortet jag tänkt nyttja mitt friskvårdsbidrag till. Jag var på väg att missa att jag fått en tid till sjukgymnasten, kallelsen hamnade i Kivra och jag trodde det var en kallelse för en annan tid så jag kollade aldrig närmare på den. Sen fick jag en påminnelse på SMS att jag hade den här tiden hos sjukgymnasten – vilket alltså var tur, eftersom jag annars hade missat den.
Annars har jag en del pappersarbete att ta tag i – som jag i princip alltid har när jag är ledig. Jag är i fas med min bokföring, men behöver pyssla med lite andra saker som också står på agendan. På fredag ska jag vara barnvakt, vilket alltid är lika roligt. Yngsta syskonbarnet behöver barnvakt och det är klart att jag då rycker in när jag ändå inte har något annat inplanerat! Så fram till fredag har jag fullt upp, sedan väntar en jobbhelg den kommande helgen med allt vad det innebär. Helgen kommer alltså bli billig eftersom den kommer ägnas åt att jobba, äta och sova. Men det är ju så det är när man jobbar helg – eller när man än jobbar, det blir billigt och bra. 😜