Så har provsvaren på alla de prover och tester jag gjort på sistone kommit. Man har kollat blodsocker, blodfetter, blodtryck och en lång rad andra saker. Och jag ligger bra till på alla fronter enligt läkarna, jag är helt enkelt frisk som en nötkärna. Jag ligger bra till inom alla områden och har inte länge någon fettlever som man pratade om att jag tidigare haft. Man kollade även om jag låg i riskzonen för diabetes -vilket jag oroat mig för med tanke på min vikt. Men allt ser ut som det ska och jag behöver inte oroa mig för hälsan just nu. Det enda värde som låg lite på gränsen var värdena som indikerar risken för nya giktanfall (minns nu inte vad man kallade det). Så jag skulle hålla lite koll på vad jag stoppar i mig under ett tag, så trodde läkaren att det hela skulle rätta till sig av sig själv. Och det känns väldigt skönt att veta att alla mina värden ser bra ut, att jag inte behöver oroa mig för några sjukdomar framöver – åtminstone inte i närtid. Det är väl framförallt diabetes jag oroat mig för, i och med min vikt, men blodsockret ligger på en bra nivå vilket känns fantastiskt skönt.
Jag håller fortfarande i min strikta diet och håller mig från onyttigheter i den mån det går. Några enstaka undantag här och där gör jag – och kommer göra det till exempel helgen när det är dags för lite födelsedagsfirande. I normala fall håller jag mig ifrån alkohol och socker, men till helgen kommer jag ”synda” lite och ta något glas vin och en bit tårta. Men jag kan skryta med att gått ner nästan sex kilo under de senaste fem veckorna – och det känns skillnad på kläderna, som sitter allt bättre. Vissa plagg har jag inte fått på mig alls under den gångna tiden – men nu kommer jag i dem och det är ju just dit jag vill nå med min diet. Jag har gott om kläder som jag inte kommer i och som jag gärna vill kunna använda eftersom det är kläder jag tycker mycket om.

Förutom att vissa kläder sitter bättre, så är det lättare att röra sig och saker som att knyta skorna, klippa tånaglarna och liknande saker är redan mycket lättare. Det är en känsla som är svår att beskriva när man märker en sådan enorm skillnad i kroppen i positiv bemärkelse – men ordet eufori ligger väl nära till hands trots allt. Det mesta av min övervikt har samlat sig kring midjan och har en tendens att vara i vägen så fort man ska böja sig ner och göra saker som att knyta skorna. Trots att jag nu ”bara” gått ner knappt sex kilo så gör den viktnedgången en enorm skillnad. Då tänker jag på hur det kommer att var när jag gått ner ytterligare runt sex kilo, då kommer allt vara ännu lättare än idag. Och att det går framåt eggar mig liksom att fortsätta med dieten. Hade jag inte sett några framsteg överhuvudtaget, då hade jag förmodligen givit upp för länge sedan. Men nu går det framåt och åt rätt håll, vilket är helt otroligt och fantastiskt – och jag kommer fortsätta med detta tills jag når den vikt jag vill ha. Och fortsätter det i den här takten, så kommer jag snart att vara där.
Nästan två kilo i veckan har jag gått ner, vilket är rent fantastiskt – och otroligt snabbt. Jag hade nog inte väntat mig resultat så snabbt som det kom, men resultatet lät verkligen inte vänta på sig. Det säger ju också en del om mitt leverne innan jag bestämde mig för att börja med min diet. Jag har inte brytt mig så hemskt mycket om vad jag stoppat i mig genom åren – och det har också visat sig på midjemåttet. Nu har mitt leverne de senaste veckorna också visat sig på midjemåttet, men åt andra hållet – nämligen att det blir mindre för varje vecka som går.

Jag har försökt få läkemedel utskrivna för att gå ner i vikt – läkemedel som exempelvis Ozempic eller liknande. Men jag är helt enkelt för frisk enligt läkarna – vilket också mina blodprover och blodtrycksmätning visar. För att få något sådant utskrivet, behöver man ligga i riskzonen för diabetes eller på annat vis ha dåliga värden. Så med tanke på att alla mina värden ligger bra till, vill man inte skriva ut viktminskningsmediciner. Så jag får finna mig i att på egen hand försöka gå ner i vikt istället – vilket hittills har fungerat visserligen. Men jag vet inte hur länge till det faktiskt kommer att funka, för jag vet också att det blir motgångar och tillstånd då viktminskningen står stilla mer eller mindre. Och då kanske jag skulle behöva hjälp av någon sorts medicin för att boosta kroppen lite. Jag var verkligen övertygad om att få den utskriven efter mitt giktanfall för några veckor sedan, jag tänkte att gikten måste vara tecken nog på att jag behövde gå ner i vikt. Men inte ens det räckte, jag var helt enkelt för frisk i övrigt.
Det är lite med kluvna känslor jag tänker på att jag inte får recept på Ozempic – för det är klart det är skönt att motiveringen är att jag är för frisk. Samtidigt tänker jag att jag verkligen behöver gå ner i vikt för att förbli frisk och att man inte tar tag i sådant när det är försent. Om 15 år kanske jag trots allt fått vissa av dessa åkommor med diabetes och högt blodtryck – och det är inte då man ska sätta in åtgärder för att minska vikten. Istället för att släcka bränder, borde man arbeta förebyggande även inom vården känner jag. Men det är väl inte så man resonerar uppenbarligen.

Nåja, det har ju funkat tidigare att banta bort överflödig vikt utan mediciner – så det borde ju funka även idag, inte sant?! Så jag ligger i och kör min diet så länge det behövs framöver. Sen är det ju märkligt hur man resonerar när man ska börja på en diet, hur gärna man skjuter upp det hela tiden. Jag ville inte börja banta under sommaren med uteserveringar, midsommar, rosévin och alla andra frestelser som sommaren innebär. Sen visste jag att jag skulle ha en massa annat inplanerat under september med bröllop, kräftskivor, födelsedagar och så vidare – och ville inte banta då heller. Och därefter kommer julen med glögg och fet mat, vilket ju också är en period om att man vila avstå från dieter. Men när jag ställde mig på vågen för en tid sedan fick jag nog, när jag insåg att den visade alldeles för mycket. Jag insåg också att det faktiskt kunde funka att vara nykter på ett bröllop och ät kräftor utan att hälla sig vin – vilket jag nu lyckats med och insett att jag kunde ha trevligt i alla fall.
Dock kommer jag som sagt att göra ett litet undantag på lördag när min släkt kommer för att i efterhand fira min födelsedag som infaller på torsdag. Jag kommer kanske inte vräka mig av en massa socker och alkohol – som jag ju i normala fall numera avstår ifrån. Men det kommer bli något glas vin, lite god mat och efterrätt – något jag verkligen ser fram emot efter en dryg månad på diet.


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa