Igår är historia, morgondagen är ett mysterium, men idag är en gåva – det är därför det kallas nutid

Nu har jag lyckats tyda mitt framtida schema och det verkar som att jag kommer få vara ledig till jul, vilket känns fantastiskt bra. Julen är den enda helg jag vill vara ledig under året, möjligen är midsommar ungefär lika viktig – men i övrigt kan jag jobba samtliga dagar under året. Sen är det förstås så att det ingår i att jobba skift att man jobbar somliga storhelger inklusive julen – så blir jag schemalagd för att jobba julen och inte lyckas få ledigt, då jobbar jag naturligtvis. Det är den bittra vardagen som skiftarbetare. Men jag gör vad jag kan för att inte jobba julafton – och hitintills har jag faktiskt lyckats att vara ledig på julafton varje år, trots alla år av skiftarbete. Sen har jag å andra sidan jobbat otroligt många storhelger i övrigt och har tappat räkningen på alla nyårsnätter, påskaftnar och övriga helgdagar som jag tillbringat på olika arbetsplatser. Så jag drar mitt strå till stacken när det gäller storhelger, det gör jag. Sen brukar det finnas folk som inte har något emot att ta julhelgerna, så det brukar oftast lösa sig med tiden. Jag verkar vara schemalagd för att jobba nyårshelgen, vilket inte gör mig fullt lika mycket – jag har egentligen inte så mycket emot att jobba nyår. Sedan är man förstås helst ledig om man får välja, men vissa storhelger får man som sagt räkna med att jobba som skiftarbetare.
Detta betyder i alla fall att jag kan börja planera inför årets julhelg, vilket känns väldigt skönt. Det känns skönt att få lite struktur på det hela, nu återstår bara att se till att jag får resterande schema och ett datum när jag kan tillträda mitt nya schema – men det är en helt annan sak och känns inte fullt lika akut. För så länge jag har en fast anställning, har jag min lön som tickar in på kontot varje månad och det är arbetsgivarens ansvar att se till att jag har ett schema att gå på.

Som alltid, försöker jag hålla viss framförhållning inför kommande månader när det gäller planering. I november blir det förmodligen en vända till Hälsingland för att hälsa på den del av familjen som bor kvar där. Och – förstås – jämför jag priser när det kommer till hur jag ska ta mig dit. Flyg är inte aktuellt eftersom flygplatsen i Hudik är nerlagd, men tåg och hyrbil fungerar fortfarande. Sen finns förstås varianten att flyga till Sundsvall och sedan ta sig därifrån till Hudik. Men hur jag än vänder och vrider på det hela, så förblir det billigaste att ta hyrbil upp – hur vrickat det än låter. Jag kan tycka att att det borde vara mer ekonomiskt fördelaktigt att ta tåget, med tanke hur miljövänligt det trots allt är att ta tåget. Ekonomiskt hade det inte blivit så hemskt mycket dyrare att ta flyget till Sundsvall och sedan ta sig ner till Hudik med tåg eller bil (varav det sistnämnda förmodligen varit enklast).
Så det får bli hyrbil upp, även om det på sätt och vis bär emot när man försöker tänka och resa miljövänligt. Men tåget hade blivit nästan dubbelt så dyrt som hyrbilen, inklusive bensin och försäkringar, så det är inte så mycket att tänka på direkt. Jag hade gärna tagit tåget om det varit lite billigare, men det är inte värt hur mycket pengar som helst. Nu hyr jag å andra sidan nya, moderna bilar som inte nödvändigtvis släpper ut särskilt mycket jämfört med äldre bilar – men tåget är och förblir mer miljövänligt.

I måndags var jag i alla fall på kostymprov inför ett filmuppdrag på fredag. Kostymprovet var på SVT:s kostymförråd – och jag säger bara att jäklar vilket ställe! Det gick inte att få en överblick över hur många kvadratmeter med kläder det var där – men stort var det. Just en sådan garderob skulle jag kunna tänka mig att ha!! 😜 Det vara alltifrån Berghagens blå kavaj till klänningar om Siw Malmqvist haft i olika sammanhang. Så jag var smått hänförd när jag lotsades runt för att slutligen få prova de kläder jag ska ha på mitt kommande uppdrag. Och för en gångs skull får jag redan så här i förväg prata om mitt kommande uppdrag – man vill till och med att jag ska göra det. Så då kör jag hejvilt och pratar om vad det är jag ska göra. Den här gången är det ingen inspelning i vanlig bemärkelse, utan ett Halloween-evenemang – där jag ska spökas ut till någon slags zombieliknande varelse och ska försöka skrämma folk så mycket det bara går. Vad det hela rör sig om är Sthlm scare, ett Halloween-evenemang som tydligen varit igång några år nu. Jag har tidigare inte hört talas om det hela, men tydligen är det rätt poppis om jag förstått det hela rätt. Förra året var man ute i en mörk skog, i år gör man om Folkverket till ett skräckhus där vi kommer göra allt vi kan för att skrämma er som kommer!
Så vill ni att jag och mina kolleger ska skrämma skiten ur er på fredag, köp biljetter!! Jag är i normala fall ingen stor firare av Halloween, men jag ser detta som en rolig grej och kanske får jag upp ögonen för denna relativt nya högtid. När jag var liten, firades inte Halloween överhuvudtaget – det var knappt man visste vad högtiden innebar, mer än att det var något amerikanskt påfund. Nu har vi även i Sverige anammat firandet och man får finna sig i barn som ringer på dörren och hojtar om bus eller godis. Å andra sidan är det väldigt få barn som kommer in i vår port med tanke på att den är låst och man ha passerbricka för att komma in. Det är samma sak som med påskkärring, dörrförsäljare och liknande som också är väldigt få.

Så denna vecka fylls av jobb och statistande som zombie (eller vad jag nu kommer föreställa på fredag?), men även besök hos dietist på torsdag – där man väl får se vad som sker och om man känner att det ger något. I övrigt kommer jag inte hinna så hemskt mycket annat, utan får ägna mig åt dessa ting. Vilket samtidigt är roligt, så jag tänker inte klaga på något vis. Här hemma kommer det att vara happening i slutet av veckan då vi kommer få hem ny inredning till vår enormt stora klädkammare. Vi har länge tänkt att vi ska inreda klädkammaren på ett bra sätt eftersom den är så stor – och gör vår trea till lägenhet till en möjlig fyra. Jag minns min första helt egna lägenhet, en etta på 36 kvadrat som jag hyrde i Hudik i slutet på 90-talet. Även där hade jag en enorm klädkammare, som jag valde att inreda som sovrum eftersom både säng och skrivbord gick in där. Här skulle vi också kunna inreda klädkammaren som ett extrarum och på så vis få en fyrarummare, men vi skulle inte ha så många förrådsutrymmen i så fall. Så vi kommer behålla klädkammaren som just klädkammare och ingenting annat.
På fredag kommer inredningen till klädkammaren från Ikea och vi kommer få ägna helgen åt att montera, skruva, plugga och limma för att få ihop inredningen på plats. Det måste vara en av de största beställningar vi gjort någon gång – åtminstone när det kommer till vikt och volym, för alla paket som kommer på fredag väger totalt drygt 400 kilo. Så mycket har jag nog aldrig beställt någon gång tror jag, utan det här är någon form av rekord. Som tur är kommer vi få hjälp utifrån för att montera det hela, så vi kommer inte behöva göra det själva – och det blir dessutom ett bra tillfälle att gallra bland all bråte som vi genom åren bara hivat in i klädkammaren och tänkt att ”det kommer till nytta någon gång”. Även en del kläder som man inte längre kommer i kommer få ryka, så det kanske blir någon vända till Frälsningsarmén eller liknande organisation med kläder vi inte längre använder eller kommer i.