Ju mer jag tänker på saken, dess tydligare tycks det mig att livet är till för att levas

Vissa saker är bara så typiska, så ironiska – som vädret när semestern är över. En värmebölja har jag hunnit med under semesterns gång – en värmebölja så het att jag helst höll mig inomhus under de heta dagarna. Men så återgick vädret till lite mer normalt, svenskt sommarväder – med regnskurar och temperaturer runt 20-25 grader, vilket ju egentligen är ganska så behagligt. Men så började jag jobba i söndags efter semestern (eller rättare sagt, jag avbröt min semester i förtid för att jobba lite extra) – och vad händer då med vädret?! Jo, det blir varmt – riktigt varmt. Det började svänga redan i söndags när jag gjorde min första arbetsdag, sedan har temperaturen stadigt gått uppåt – och enligt prognoserna ska det bli riktigt varmt till helgen, när jag (givetvis) jobbar. Det är ju just sådana här dagar man vill vara ledig och möjligen ligga på stranden, men absolut inte jobba. Ni vet ju hur varmblodig jag är av mig, så att jobba när det är närmare 30 plusgrader kan vara en riktig plåga. Under semestern har jag inte ens gått ut under dessa varmaste dagar, nu ska jag alltså jobba istället. Men det är inte mycket att göra åt, utan jag får helt enkelt lov att jobba – jag får klä mig lätt och snällt gå till jobbet helt enkelt. Dock känns det väldigt ironiskt att vädret successivt blivit sämre under min semester, för att sedan tvärvända när jag väl börjar jobba igen. Å andra sidan känns det alltid lite lättare att gå till jobbet med bra väder än om det ösregnar och är kallt, så enkelt är det trots allt. Men jag skulle föredra att vara ledig när det är värmebölja och uppåt 30 grader varmt – det är jobbigt nog att röra sig i den värmen, att jobba blir ännu jobbigare. Må så vara att mitt jobb inte är särskilt fysiskt överhuvudtaget, men jag föredrar ändå att vara ledig när det är väldigt varmt. Hemma kan jag gå väldig lätt klädd, det vill säga med exempelvis bar överkropp – något som inte skulle tolereras på jobbet. Även om jag inte förväntas följa någon dresscode på jobbet, så tror jag inte bar överkropp är något som accepteras.
Jaja, nu är jag i alla fall tillbaka till jobbet oavsett väder och det känns trots allt helt okej att vara igång igen. När jag kom till jobbet i söndags, insåg jag hur mycket jag tappat kunskapsmässigt under semestern, att jag faktiskt kopplat bort jobbet till 200 procent och blivit lite ringrostig. Det är visserligen ett gott tecken på att jag haft det bra under semestern, att jag inte tillägnat jobbet en enda tanke under min ledighet. Men det kändes lite olustigt att börja köra broar och slussar när man insåg att man faktiskt kände sig lite osäker på rutinerna och i vilken ordning olika moment skulle göras. Men kunskaperna fanns trots allt någonstans i bakhuvudet och det räckte med några få slussningar och fartygsanlöp, så var jag igång igen som om inget hade hänt. Nu är känslan här, som alltid infinner sig några dagar efter att man kommit tillbaka från semestern – nämligen känslan att man aldrig varit ifrån jobbet, att man aldrig varit ledig utan helt enkelt jobbat hela sommaren. Det har jag ju inte förstås, men känslan är i alla fall så – och det känns trots allt lite komiskt på något vis att ha en sådan känsla i kroppen efter nästan fyra veckors ledighet. Och trots att semestern varit lugn, trots att vi inte gjort särskilt mycket så känner jag mig utvilad och det känns bra att fått ha fyra veckor ledigt – även om semestern blev lite upphackad i och med att jag jobbade extra efter två veckors ledighet och sedan avbröt semestern lite i förtid för att jobba extra. Det har trots allt inte gjort mig särskilt mycket att semestern blivit avbruten, utan jag ser ett bra tillfälle att tjäna lite extrapengar istället – vilket ju alltid är lika välkommet.

Den del av den gångna helgen som inte gått till att jobba, har istället gått åt till att förbereda sig för att återgå till jobbet. Tvättmaskinen har bokstavligen gått varm under lördagen och vi har fått undan en hel del tvätt, vilket behövdes innan det var dags att börja jobba. I lördags – av alla dagar – hade jag tid hos ögonläkaren för att följa upp mitt höga tryck i ögonen. Trycket har inte gått tillbaka så mycket som man har velat och jag har därför fått ytterligare ögondroppar utskrivna för att försöka bekämpa mitt höga ögontryck. Nu har jag två sorters droppar som jag ska ta – en ska tas en gång dagen och den andra två gånger om dagen. Så nu gäller det att komma ihåg vilka droppar jag ska när och i vilket öga – för det är i första hand höger öga som behöver behandling, eftersom trycket ligger på bättre nivåer i det vänstra. Men det ska jag nog klara, det gäller att hålla koll på förpackningarna bara. Och det är ju fantastiskt bra service att kunna få en läkartid på en lördag, som jag lyckades med till i lördags – annars brukar det bara vara vardagar som gäller om man ska till läkaren. Men trycket är väl högt för att komma till ögonläkare, så det är väl därför man har bemanning även på lördagar. Och det känns skönt att man håller koll på det hela, så att jag inte får några komplikationer av för högt ögontryck. Optikern pratade till en början om att jag hade början till gråstarr, men något sådant har ögonläkaren inte kunnat se – vilket ju känns fantastiskt skönt. Jag har inte lust att operera ögonen ytterligare en gång, även om det nu är strax över 20 år sedan jag gjorde det senast. Då korrigerade jag ett medfött synfel i hopp om att slippa glasögon, vilket jag också gjort under ganska många år. Sedan har jag haft läsglasögon under en period – och nu är jag tillbaka på att ha glasögon på heltid på grund av åldersförändringar i ögonen. Men nu har jag svaga glasögon, till skillnad från hur det var innan jag opererade mig – då hade jag bokstavligen glasögon tjocka som flaskbottnar, vilket inte är särskilt dekorativt i ärlighetens namn. Nu trivs jag i glasögon – och har dessutom kostat på mig ett par slipade glasögon, vilket känns fantastiskt skönt. Nu blir det lättare att sitta på balkongen eller sommarstugans uteplats för att läsa eller pilla med mobilen.
Men helgen har inte enbart ägnats åt att förbereda sig inför en ny arbetsvecka, tvätta och gå till läkaren – vi har gjort annat också. I fredags var vi till Gröna Lund för att spela femkamp på dagen, vilket kändes som att flyttas många år tillbaka i tiden. Jag har inte varit på Gröna Lund på åratal, så det var kul att komma tillbaka dit. Jag har varit där några gånger för lyssna på musik förr tillbaka i tiden, men femkamp var minst sagt länge sedan jag spelade. Och även konsert var det länge sedan jag var på, även där. På kvällen gick vi ut och åt inne i stan och hamnade på en liten kinakrog på Södermalm, en ganska nyöppnad sådan men med mycket traditionell kinesisk mat – liksom även inhemsk öl, vin och liknande. Och jag älskar verkligen den typen av krogar, där maten inte ”försvenskats” utan faktiskt är såsom kineserna lagar den. Det ironiska är kineserna själv sällan äter friterad banan med vaniljglass, friterade räkor med sötsur sås och liknande rätter – sådant har liksom uppstått i Sverige sedan de första kinakrogarna öppnade här. Det är sådant man får lära sig när man är tillsammans med någon som har sina rötter i Kina. 😊 Jag tycker mycket om att testa nya kök och älskar inte minst det asiatiska köket, men även till exempel libanesisk mat – som är helt fantastisk om den är vällagad. När man reser, är det halva nöjet att testa den inhemska maten och jag brukar ofta be om mat typisk för landet jag är i när jag går på utländska restauranger. Sedan får personalen bestämma vad jag ska äta helt enkelt.

Nu har nästan en vecka gått sedan jag började jobba efter semestern och i ärlighetens namn känns det faktiskt rätt så okej att vara tillbaka på jobbet igen. Även om det är rejält varmt vissa dagar och man får en känsla av att helst vilja smälta bort, så känns det ändå bra att vara tillbaka. Jag har dock inte bara hunnit jobba, utan även varit barnvakt vid ett par tillfällen åt syskonbarnen. I måndags hade jag två av dem här hemma och vi hann äta glass, gå till lekparken och lite annat. Igår var det dags igen och jag tillsammans med ett av syskonbarnen gick till Skansen för att åka karusell och titta på djuren. Men det var varmt och jobbigt att ta sig fram, så vi gav ganska snart upp och åkte hem istället. När en fyraåring varken vill äta glass eller pannkaka eller titta på djuren, då är det på tok för varmt. Så vi tog färjan tillbaka till Slussen och sedan tunnelbanan hem till Bagarmossen. När han sedan till sist fick i sig lite mat och vätska, var han snart sitt gamla jag igen och busade runt som vanligt i lägenheten. Det var nästan att jag en stund blev orolig för honom, för han var glödhet i värmen – och jag försökte med glass och vätska för att hålla kroppstemperaturen i schack. Men han blev trött och ville till sist inte titta mer på djuren utan som sagt valde vi att avbryta besöket i den nästan 30-gradiga och fuktiga värmen. Och det var jobbigt även för mig kan jag säga, det är inte lätt att släpa runt på barn, barnvagn och allt annat som hör ett sådan djurparksbesök till när det är nästan 30 grader varmt. Så på sätt och vis kändes det bra när syskonbarnet sa ifrån och ville åka hem istället för att titta på älgar, björnar och vargar.
Nu ska jag jobba även kommande helg, men har tagit ledigt på söndag eftersom ett av syskonbarnen då fyller år och ska ha lite kalas – vilket jag naturligtvis inte kan missa. Så det blir mycket häng med syskonbarnen denna vecka, vilket värmer i själen. Det är alltid lika roligt att umgås med dem, även om de har en tendens att trötta ut en när man umgåtts ett antal timmar eller dygn. För säga vad man vill om barn, men det känns i både kropp och psyke när man varit barnvakt och hållit igång i timmar för att underhålla barnen – hur roligt det än är, så blir man slutligen trött och medtagen. Inte minst så här sommartid, när det är varmt och dant som det är och sedan ska man hålla igång med barnen för att roa dem. I måndags höll vi oss i Bagarmossen vilket var rätt lagom i sommarvärmen, men Skansen blev jobbigt både för mig och fyraåringen. Nu har jag lärt mig läxan att inte ta med små barn till Skansen när temperaturen närmar sig 30 grader – det blir bara dumt.

Relaterade artiklar och källor

Aftonbladet 1
Dagens Nyheter 1
Svenska Dagbladet 1