Det är inte många bloggar jag följer, men några stycken är det. Och jag blir så imponerad när jag läser andras bloggar, vad mycket folk verkar hinna med i sin vardag. Själv tycker jag att man går i ungefär samma trall hela tiden, man går till jobbet, affären, pluggar lite ryska, uträttar vardagsärenden och gör lite andra saker – men man hinner och orkar bara en bråkdel av vad andra verkar hinna göra. Åtminstone om man ska tro på vad som presenteras på bloggarna.
Ändå tycker jag att tiden bara försvinner även för mig. Jag flänger runt en massa och ha en hyfsat fullklottrad kalender, trots att jag bara jobbar deltid för tillfället. Ibland känns det inte som att jag har tid att gå upp i arbetstid igen, att jag borde vara kvar på deltid för att hinna med allting annat. Men å andra sidan planerar man ju sin tid utifrån hur mycket arbete och vilka arbetstider man har. När jag väl går upp i tid, får jag helt enkelt planera annorlunda.

Nu väntar jag bara på mitt nya schema från och med första oktober. Jag kommer inte längre jobba delar av pass, utan ska göra hela fast färre pass istället. Något jag tycker är bra, så hade jag gärna jobbat från första dagen när jag gick tillbaka i arbete efter heltidssjukskrivningen. Nu är det bara dagar kvar tills jag går på halvtid och kort därefter till 75% och det känns verkligen som att jag är redo att återgå till heltid igen. Framförallt blir man ju lite friare när man inte behöver ha med Försäkringskassan att göra. Man slipper vara orolig över att sjukskrivningen ska ifrågasättas, man kan jobba hur mycket man vill utan att någon har åsikter om det och så vidare. Som det varit de senaste månaderna, har jag lite grann fått lägga band på mig själv för att inte göra saker som Försäkringskassan inte skulle tillåta när man är sjukskriven.
Så blir ekonomin avsevärt bättre när man jobbar heltid, något annat kan man ju inte säga. Jag är glad att vi varit två om ekonomin de gångna månaderna, annars hade det helt enkelt inte gått rent ekonomiskt. Lite kämpigt har det varit ändå, med flytt och en massa andra stora utgifter som vi haft sedan jag sjukskrevs i januari. Så nu kommer jag äntligen ha en heltidslön, som kommer räcka till avsevärt mer än vad sjukpenningen räcker till.

Augusti och september har trots allt varit ganska fullplanerade med diverse saker, det allra mesta roliga saker av olika slag. Dessa två månader har verkligen gått hiskeligt fort, säkerligen mycket just på grund av att det varit så pass mycket inplanerat. Sista grejen för september var en försenad inflyttningsfest i lördags, då våra respektive familjer äntligen fick tillfälle att träffa varandra. Något som verkligen var på tiden, med tanke på att vi varit tillsammans i över åtta år.
Men det har liksom inte riktigt givits tillfälle på något märkligt vis, trots att vi pratat om det så länge. Förrän nu. Vi har ganska stora familjer båda två, så vi var som mest 23 personer – inklusive fem barn – i vår trea på 84 kvadratmeter. Det blev trångt och det blev varmt, men det gick. Trots den kyliga kvällen, stod balkongdörren öppen en stor del av kvällen för att få in syre, annars hade det helt enkelt inte gått.
Vi hade ordnat mat och dryck för ett helt kompani kändes det som innan, när man såg all mat. Det kändes helt absurt när man såg maten för så många personer, men ändå blev det inte så värst mycket över. Vi hade middag till dagen efter och skickade med matlådor med några av gästerna, så det var ändå hyfsat bra beräknat.
Trots allt gjorde vi ändå rätt i att beställa mat, så vi stod inte och lagade mat till så många personer. Då hade vi haft att göra hela dagen och mer därtill om vi löst matfrågan på det viset. Istället beställde vi mat från det lokala tjaihaket, som har helt okej mat. Där såg man dock alldeles chockade ut när vi kom och beställde så många portioner på en gång. Det är nog inte varje dag som folk kommer och beställer över 20 portioner mat på ett litet thaihak i Bagarmossen skulle jag tro. 😉

Nu jobbar jag ett par dagar till och har sedan helgen ledig. Denna helg kommer till största delen fyllas av studier i ryska, eftersom jag har en inlämningsuppgift som ska vara inne måndag morgon. Så nu ska jag sitta och plugga ryska verb och pronomen tills det ryker ur öronen är tanken.
Jag fick i alla fall resultatet från förra inlämningsuppgiften nu i veckan – och där skrev jag VG, vilket gjorde mig hyfsat stolt. Det är fortfarande mycket jag känner igen och kommer ihåg sedan jag läste ryska förra gången, men en del måste jag ändå plugga. inte minst när det kommer till glosor, eftersom en stor del av ordförrådet faktiskt försvunnit under de 25 år som gått sedan jag läste ryska senast.
Men det blir inte bara ryska till helgen, utan även en sväng till Öl- och Whiskymässan som går av stapeln i Nacka den här veckan. Jag har inte varit där på åratal, så ska faktiskt bli lite roligt att komma dit. Jag var där några år i rad för en massa år sedan, men sedan har det runnit ut i sanden. I entrépriset ingår att man får med sig ett glas, sedan får man gå runt och provsmaka olika öl- och whiskysorter för några kronor per provsmakning. Det är lätt att tro att det blir en massa fylla på en sådan tillställning, men min uppfattning är den motsatta. Självklart är få besökare spiknyktra, men jag tycker det brukar vara en städad tillställning.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: