Snart går vi in i september och jag börjar verkligen fråga mig vart sommaren 2022 tagit vägen? Det har gått så hiskeligt fort att jag nästan inte kan fatta det. Just nu känns det som att det relativt nyss var vår och man såg fram emot en lång, härlig sommar, nu börjar man ana sensommar – ja, nästan höst – i luften och om bara en vecka går vi in i den första höstmånaden. Sommarmånaderna har svischat förbi i en takt som är svår att föreställa sig på något vis, men så är det väl i princip varje år. Lever man på våra breddgrader, är sommaren generellt sett väldigt kort – det gå helt enkelt inte att komma ifrån.
Det känns som det var igår jag gick på semester och hade fyra långa, härliga semesterveckor framför mig. Men det är trots allt två månader sedan i skrivande stund – även om det inte känns så. Nu börjar det istället märkas att vi går mot höst; kvällarna blir mörkare, det blir kyligare och jag har till och med börjat ana lite höstfärger här och där (även om det är ganska blygsamt än så länge).