Så har jag betat av mitt andra läkarbesök sedan jag blev förkyld för cirka en månad sedan. Jag har märkt av att hostan har känts värre de senaste dagarna och var lite orolig att lunginflammationen blossat upp igen. Så igår ringde jag 1177 för rådfråga hur jag skulle göra, de tyckte jag kunde vänta tills vårdcentralen öppnade idag – vilket jag också gjorde. Jag pratade med vårdcentralen i morse, fick en akuttid och åkte dit vid tvåtiden i eftermiddags. Jag blev grundligt undersökt i alltifrån lungor och hjärta till ben och blodtryck – men något fel hittade man inte. Det enda man kunde konstatera var en rejälare förkylning. Så nu har jag i alla fall sjukskrivit mig några dagar och tänkt att jag stannar hemma ett tag för att kurera mig. Den här veckan är jag bara schemalagd för att jobb onsdag och torsdag, så det blir inte många dagar jag är borta från jobbet hoppas jag på. Sen jobbar jag inte förrän på måndag igen och hoppas på att jag då är så pass återställd att jag kan jobba. Egentligen hoppas jag förstås på att vara återställd redan till helgen, eftersom jag har en massa inplanerat till dess. Jag ska bort både fredag och lördag och det vore trist att behöva ställa in – sen är det förstås så att är man sjuk så är man och då stannar man hemma. Det är helt enkelt bara att bita i det sura äpplet och gilla läget. För min del är det så sällan jag är sjuk, så jag är inte van vid att behöva ställa in saker och stanna hemma från jobbet.
På sätt och vis väntade jag mig det värsta när jag åkte till vårdcentralen idag. Jag tog med mig grejer för att kunna åka till akuten och sitta där några timmar ifall jag blev remitterad dit – och sedan vet man ju inte om man blir inlagd eller ej. Men något besök på akuten blev det aldrig, som tur var får man väl säga – för jag var egentligen inte upplagd för att sitta där timme ut och timme in. Tyvärr är det ju ofta så det är på akuten, även om man får bra hjälp när man väl får hjälp – men det tar ibland en jäkla tid innan den hjälpen kommer. Men förberedd var jag och tog med mig läsplatta och lite böcker för att kunna sitta på akuten några timmar om så behövdes. Cirka en timme senare var jag dock hemma och kunde sätta på lite trekaffe och gosa ner mig i soffan istället. Det jag nu saknar är varm choklad med något gott till, men jag får hålla mig till det te som jag har hemma istället.
Så, nu får jag finna mig att vara hemma och ta det lugnt några dagar och faktiskt kurera mig. Jag brukar ha lite svårt för sådant och snabbt bli rastlös när jag bara går hemma – men nu är det en vecka vi pratar om och det ska jag väl kunna fixa. Det kanske till och med kan bli lite skönt att vara hemma en vecka inte göra så mycket?! Nu kan jag titta lite på OS och börja följa hockeyn som börjar på onsdag kväll – så jag får göra det bästa möjliga av situationen. Jag har varit långtidssjukskriven och kunnat få tiden att gå, så då borde det funka om jag är hemma en vecka under vinter-OS också. I normala fall tittar jag väldigt lite på sport, men just vissa vintersporter kan jag tycka är roliga att följa – som skidåkning och ishockey. Så när jag nu ändå är hemma och inte har så mycket annat att göra, då får det bli lite sport på TV – svårare än så är det inte.
Det lustiga är, att ju äldre jag blivit ju sjukare har jag blivit och varit hemma allt mer för olika saker. Det känns som att min hälsa vacklar lite mer med stigande ålder. Kanske är det helt naturligt att det är så, jag har aldrig varit så gammal som jag är idag – det är bara att acceptera. Men för bara ett par decennier sedan var det ytterst sällan jag var hemma för att jag var sjuk, men numera händer det trots allt lite då och då. Och jag känner mig oerhört ovan vid detta, jag är liksom inte van vid att vara hemma från jobbet – jag har aldrig brukat vara det tidigare. Senast jag var hemma en längre tid från jobbet blev jag dessutom uppsagd, vilket gör att jag känner ett visst obehag kring att stanna hemma. Nu var det flera saker man angav som anledning till uppsägningen, men det var tämligen lösa grunder man grundade det hela på – som att jag tar antidepressiva mediciner, har en blogg och lite annat. Sen tror jag faktiskt att sjukskrivningen också spelade roll, att jag var borta en månad från jobbet – även om man uttryckligen inte sa något om just sjukskrivningen.
Så en vecka som i normala fall hade varit tämligen lugn, har nu blivit om möjligt ännu lugnare. Nu ska jag bara vara hemma och inte göra så mycket, utan bara sova och se till att få i mig en hel del vätska – och hålla tummarna för att det hjälper till att kurera förkylningen. Förhoppningsvis är jag så pass pigg till helgen att jag inte behöver ställa in mina planer för fredag och lördag, det är i alla fall målsättningen. Sen är jag kanske tillbaka på banan igen och kan jobba på måndag som jag är schemalagd att göra. Nästa vecka är desto intensivare och då vill jag verkligen vara frisk igen. Då ska jag och sambon nämligen checka in på Berns två nätter för att fira födelsedag – hotellvistelsen är en kombinerad julklapp och födelsedagspresent från mig. Det är fördelen med att hon fyller tidigt på året, att det lätt går att köpa kombinerade julklappar och födelsedagspresenter. Eftersom vi oftast köper de prylar vi behöver, blir det lite svårt när det kommer till att köpa presenter – ingen av brukar direkt önska oss några prylar i samband med jular och födelsedagar. Så då brukar upplevelser vara ett tämligen säkert kort, det brukar bli hotellvistelser, spa och en hel del annat i samband med dessa högtider. Och eftersom jag själv följer med på dessa upplevelser, blir det ju lite av en present till oss båda. Nu har vi ett hotellpaket med övernattning, middag och frukost i två dygn vilket känns fantastiskt lyxigt. Vi har en gång tidigare varit på Berns och ätit och var då väldigt nöjda med maten, sedan hag jag hört att vissa som varit där inte varit så nöjda utifrån de priser man får betala. Men jag hoppas att man skärpt till sig och att maten är bra.
Så ja, ni förstår att jag gärna vill bli frisk till framåt helgen så att jag slipper avboka allt roligt jag har inbokat. På fredag vankas det ju besök på Tennstopet, en av mina favoritrestauranger i Stockholm, med traditionell svensk husmanskost. På lördag är det Alla Hjärtans dag och jag hade lite svårt att hitta bord på någon bra restaurang, eftersom det var fullbokat på många ställen när jag bestämde mig för att boka någonting. Men det blir middag på Gojo, en etiopisk restaurang med i mitt tycke väldigt bra mat. Där är den lite udda idén att man inte får bestick utan äter med händerna, med hjälp av ett bröd som man river bitar av och tar mat med. Men det är väl så man äter i Etiopien misstänker jag, så man får ”ta seden dit man kommer” litegrann. 😂 Så två helger i rad blir det ett väldigt festande, vilket är tämligen olikt mig eftersom vi inte går på krogen så där väldigt ofta numera. Men ibland blir det så, och det är naturligtvis bara roligt.
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.