SD-politikern Mats Fredlund kastades ut ur fackförbundet Transport på grund av sitt politiska engagemang. I dag beslutade Stockholms tingsrätt att uteslutningen var ogiltig. Det var när Mats Fredlund valdes in som kommunpolitiker i Kiruna för Sverigedemokraterna i valet 2018 som Transportarbetareförbundet inledde ett uteslutningsärende. Flera LO-förbund förbjuder SD-politiker att ha fackliga förtroendeuppdrag, men Transport går längst och tillåter dem inte heller att vara medlemmar. (Källa: DN)
Det är inte en helt okomplicerad fråga, men spontant känns det som att även ett fackförbund ska kunna välja sina medlemmar. Precis som att ett företag kan välja vilka personer man vill ha som kunder – eller för den delen vem som får anställning. Sverigedemokraterna har en tradition av att motarbeta facken och vilja försämra arbetsrätten och med andra ord går det i min värld inte att ha förtroendeuppdrag för SD och ett fackförbund samtidigt. Det är liksom två organisationer som motarbetar varandra. Själva medlemskapet i sig kan man diskutera, men förtroendeuppdrag för två motståndare samtidigt går liksom inte riktigt ihop.
Är man företrädare för Sverigedemokraterna motarbetar man indirekt fackets arbete och det är för mig rätt självklart att det då inte går att ha ett förtroendeuppdrag inom ett fackförbund. Det är alltså inte en fråga om att man lägger sig i vad sina medlemmar röstar på, utan vilka förtroendeuppdrag de har vid sidan av det fackliga engagemanget. Skulle det vara frågan om att man måste redogöra för vilket parti man röstar på för att få vara med i facket, då är man farligt ute. Men det är alltså inte vad Transport gjort i det här fallet, utan man har motsatt sig att en medlem är förtroendevald för ett visst parti.
Jag är själv medlem i Vänsterpartiet och har varit medlem i olika fackförbund sedan jag kom ut på arbetsmarknaden på 90-talet. Men skulle ett fackförbund ideologiskt inte stämma överens med min politiska uppfattning, skulle jag själv välja att inte vara med där. Jag skulle välja ett annat fackförbund eller avstå från fackmedlemskap helt och hållet.
På arbetsmarknaden är det helt naturligt att det inte går att ha en bisyssla som inte är förenlig med ens huvudsakliga arbete. Jag som offentliganställd måste redovisa alla bisysslor jag har och får inte jobba extra hos exempelvis en konkurrerande arbetsgivare eller min arbetsgivares kunder. Om jag som Trafikverksanställd skulle jobba extra hos ett järnvägsföretag, hamnar jag i en jävsituation och det skulle vara orsak till uppsägning om man drar det till sin spets.
Samma sak gäller i min värld andra uppdrag, som exempelvis fackliga uppdrag. Det går inte att ha förtroendeuppdrag för en annan organisation som helt öppet motarbetar det fack jag själv har uppdrag för. Vad jag väljer att rösta på är en helt annan sak, det är inget man ska ha skyldig att redogöra för i något sammanhang.