En dryg vecka har jag kvar på deltid och går sedan upp på heltid igen efter att ha varit sjukskriven på hel- och deltid i flera månader. Det kommer känns konstigt att vara tillbaka på heltid igen och plötsligt inte så mycket tid som jag vant mig vid att ha de gångna månaderna. Men det känns också skönt att vara tillbaka på heltid och inte behöva tänka sig för hur mycket man planerar in i vardagen. De gångna månaderna har jag ständigt frågat mig vad Försäkringskassan godkänner att jag gör respektive inte gör för att jag ska få behålla min sjukpenning. Hur mycket vågar jag planera in utanför arbetstid innan Försäkringskassan anser att jag är tillräckligt frisk för att istället jobba heltid? Samtidigt har sjukvården kommit med rådet att jag ska försöka leva så normalt som möjligt, så det har varit en svår balansgång.









