allkonstnarenJag brukar rösta på ungefär samma partier från ett val till ett annat. Det är några få jag alternerar mellan beroende på vilka som lyckats övertyga bäst under den gångna valrörelsen och hur opinionssiffrorna ser ut.
Ett par gånger har jag gjort försök att göra så kallade valkompasser i olika tidningar för att se vilket parti jag ligger närmast, men har faktiskt gett upp eftersom jag hamnat så långt ifrån mina värderingar man bara kan komma. En gång visade kompassen att jag låg närmast Sverigedemokraterna rent ideologiskt, vilket känns oerhört främmande. Det skulle nämligen aldrig falla mig in att rösta på det partiet överhuvudtaget. En annan gång skulle jag enligt kompassen ligga närmast Miljöpartiet, vilket visserligen ligger närmare mina värderingar men ändå känns rätt fjärran. Jag hade kanske kunnat tänka mig att rösta på MP för 20 år sedan, men på senare tid har man gjort bort sig för mycket för att jag ska vilja göra det. Sen håller jag absolut med om att vi måste göra något åt miljön och klimatförändringarna, men det känns som att MP drar hela grejen till sin spets på något sätt.
Den senaste kompassen jag gjorde, där “blev” jag åtminstone socialdemokrat, vilket ändå känns rätt bra. Det är ändå ett av de partier som jag faktiskt kan tänka mig att rösta på. Men när en valkompass säger att jag borde rösta på SD, blir jag lite orolig kring vilken typ av frågor man ställer och hur svaren värderas.
Just i år tycker jag det känns extra svårt att veta vilket parti man ska lägga sin röst på. Jag brukar röra mig inom samma politiska block och har faktiskt aldrig passerat blockgränsen – och det kommer jag med största sannolikhet inte göra i år heller. Men exakt vilket parti som får min röst denna gång återstår att se, i nuläget vet jag faktiskt inte hur jag ska rösta.
Jag hoppas givetvis på en fortsatt socialdemokratisk regering, men på senare tid har det var extremt jämnt mellan blocken och man vet verkligen inte vilket block som kommer ta hem valsegern. Den gångna mandatperioden har det ju som bekant skiljt ett mandat mellan blocken och politiska vildar har fått oförskämt mycket inflytande över politiken. Jag hoppas det inte blir fullt lika jämnt mellan blocken efter nästa val, utan att resultatet blir mer självklart.
För min egen del är det en självklarhet att nyttja sin möjlighet att rösta – och en utebliven eller blank röst är en röst på Sverigedemokraterna, så enkelt är det. Vill man hålla de bruna partierna på högerkanten borta från regeringsmakten, då har man också en skyldighet att bege sig till valurnan på valdagen.
Jag har röstat i varje val sedan jag fyllde 18 i mitten av 90-talet. De gånger jag inte haft möjlighet att rösta på valdagen, har jag sett till att förstidsrösta i förväg. Och så hoppas och tror jag att de allra flesta gör. Vi har globalt sett ett ganska högt valdeltagande i Sverige, säkerligen mycket på grund av att valen är omgärdade av så många olika möjligheter att rösta. Dels kan man förtidsrösta, sen går det att rösta via ombud och till det förläggs själva valet på en dag då många är lediga, nämligen en söndag. Och som om inte det vore nog, har man rätt att ta ledigt för att gå och rösta. Så det finns liksom inga ursäkter till att inte rösta, eller hur?!
Så rösta kommer jag att göra även denna gång, men jag tycker det är extra svårt att veta vilket parti som skall få min röst.
Relaterade artiklar
Aftonbladet 1 2
Dagens Nyheter 1 2 3 4 5 6
Svenska Dagbladet 1
Jag tycker också att det är viktigt att rösta. Dock så känner jag att det är alldeles för mycket pajkastning och dagisnivå i politiken idag. Jag tillhör den skaran som inte kan rösta på att parti om jag inte kan med partiledaren. Därför är det definitivt kört med en röst på det röda blocket. Men samtidigt känner jag att det blå blocket inte är så mycket bättre. Blev också sverigedemokrat i en valbarometer för några år sedan och det var inte ens några konstiga eller särskilt utstickande frågor.
Pajkastningen håller jag verkligen med om! Båda blocken är ungefär lika stora kålsupare när det kommer till den biten… 🙁