Onsdag vecka 32 och jag är mitt uppe i en tämligen hektisk vecka med ganska så många arbetspass. Veckan har hitintills inte erbjudit några större överraskningar, utan jag har jobbat på som planerat och gjort det jag ska enligt mitt rullande schema. Och det känns skönt att än så länge ha en vecka som håller planerna och inte ändrar på sig stup i kvarten. Efter förra veckan – som var än mer intensiv och ändrade sig flera gånger – så är det skönt att veta vad man har att räkna med och rätta sig efter. Inte minst slutet på förra veckan hade jag varje timme inrutad och var tvungen att strikt planera resor, hyrbilar, tåg och så vidare i detalj för att hinna med. Ska jag låta bilen stå och kollektivt? Tjänar jag något på att ta bilen och istället leta parkeringsplats i city eller ska jag ta pendeln? Ska jag åka hem emellan eller ska jag åka direkt till olika saker? Det är många sådana frågor som väcks i samband med ett strikt schema där absolut ingenting får gå fel. Blir det stopp i tunnelbanan, trafikstockningar eller något annat, då rasar planeringen direkt och man får försöka att tänka om. Men samtidigt gillar jag sådan veckor också, de får bara inte bli för många – då skulle jag inte orka med. Det gäller att hitta en balans mellan det hektiska och att faktiskt få vila och ta det lugnt. Skulle mina veckor se ut som förra veckan gjorde, skulle jag nog snabbt springa in i den där berömda väggen igen – något jag verkligen inte står efter.
Denna vecka är aningen hektisk även den, men jag kommer ha ett par dagar ledigt så länge inget oförutsett dyker upp – och ska passa på att sova, vila och ta det lugnt. Sådant är en inte alltid förunnat, inte minst så som mitt schema kan vara. Men denna vecka får jag (förhoppningsvis) min ledighet och kan passa på att göra annat än bara jobba och springa på inspelningar. Sen är fördelen som skiftarbetare att jag har vissa vardagar lediga varje vecka, vilket till stor del underlättar när man vill uträtta ärenden, komma i kontakt med myndigheter, vårdinrättningar, banker eller liknande. Denna vecka är jag exempelvis ledig måndag, torsdag och fredag vilket i min värld är fantastiskt lyxigt. Jag ges gott om tid för att göra saker som inte erbjuds möjlighet att göra under helgerna – när de flesta andra är lediga och mycket är stängt. Jag har lätt att hitta öppningar för läkarbesök, tandläkare, gå till banken och mycket annat som är svårt att göra under helgerna. På den tiden jag hade kontorstider, var jag tvungen att gå ifrån jobbet för att kunna göra just sådana saker.

Sedan kan det förstås kännas motigt att gå till jobbet på helgen, helst vill man förstås vara ledig när ”alla andra” är det, när de flesta nöjen är igång. Man har inte samma möjlighet att gå ut på saker, eftersom mina arbetstider oftare krockar med saker och ting än om jag jobbat kontorstider. Men kontorstider är inte min grej trots allt, det har jag kommit fram till, jag har jobbat kontorstider och insåg väldigt snabbt att det inte var min grej – och sökte mig vidare för att återigen börja jobba skift. Numera har jag precis ett sådant jobb jag vill ha, med både skiftjobb och sysslor som jag stortrivs med – kan det bli så hemskt mycket bättre?! Mitt schema passar mig perfekt, även om det ibland är lite pusslande för att få det hela att gå ihop rent praktiskt med min fritid. Jag har några gånger tagit ledigt eller bytt pass för att det ska funka på sådant vis som behövs. Sedan får det där med sömn ibland stå tillbaka för att jag ska hinna med allt och vissa dygn sover jag nog i ärlighetens namn alldeles för lite, men under lediga dygn tar jag igen sömn och sover desto mer. Fram till förra onsdagen var jag ledig i nio dagar och sov till framåt tio, elva i princip varje dag. Så jag behövde verkligen vila, det är en sak som är säker.
Men på det stora hela gör det mig inte så mycket att jobba helger, utan jag tar det onda med det goda med tämligen gott mod. Trots allt går det inte att få allt och bara jobba skift under veckorna för att sedan vara ledig helgerna – det år få jobb som erbjuder sådana arbetstider. Och skulle jag vara ledig varje helg, skulle de lediga vardagarna vara mycket färre – så där är vi tillbaka till att man får ta det onda med det goda. Och jag jobbar gärna en och annan helg för att istället vara ledig under veckorna emellanåt. Det är priset man helt enkelt får betala.

I dagarna börjar höstterminen på landets högskolor att dra igång – och det känns lite konstigt att själv inte vara en av dem som ska börja plugga. På senare år har jag brukat försöka plugga lite vid sidan av jobbet, mest för att jag tycker det är kul och egentligen inte för att det ska leda någonstans i form av jobb eller liknande. Bland annat har jag ju gjort några försök att läsa ryska, vilket gått lite sisådär. Även om jag läst på halvtid, så har det varit lite mer krävande än jag tänkt mig från början – mycket för att ryska är ett så fantastiskt svårt språk att det kräver att man pluggar väldigt mycket. Nu har jag funderat på att plugga något som inte är fullt lika krävande, något som inte tar lika mycket tid och energi i anspråk. Bland annat funderar jag på att plugga psykologi till våren, något som jag tidigare kombinerat med att jobba heltid och fått att funka riktigt bra. Sedan har jag länge velat göra något av mina kunskaper i spanska, som är ytterst bristfälliga efter bara två års studier på gymnasiet för snart 30 år sedan. Men jag skulle vilja prata lite bättre spanska, åtminstone såtillvida att man skulle klara sig under en semesterresa i ett spanskspråkigt land. Jag står inte efter att prata flytande och perfekt spanska, men att hjälpligt ta mig fram. Samma mål hade jag med ryskan – men insåg att det blev alldeles för tufft för att hinna och orka med helt enkelt, med tanke på hur krävande kursen var. Ska jag läsa ryska igen, kommer det nog bli under förutsättning att jag ”bara” läser ryska och och inte jobbar samtidigt. Jag hoppas istället att hitta kurser som inte är fullt lika krävande så att jag faktiskt orkar och hinner med.
Sedan får vi se vilka ämnen det blir helt enkelt. Kanske blir det psykologi till våren och sedan spanska nästa höst, man vet aldrig. Nu har jag valt att ha ett lite lugnare tempo där jag inte pluggar, utan ägnar mig åt jobbet och min firma – förmodligen får jag dra ner på något för att orka med att plugga också, men det är det i så fall värt. Som jag vet att jag sagt någon gång tidigare, så skulle jag ledigt kunna ägna resten av livet i skolbänken bara för att det är roligt att plugga och förkovra sig i kunskaper. Men nu har jag två yrkesutbildningar liksom ytterligare en del högskolepoäng i olika ämnen, så nu fokuserar jag på att jobba och istället plugga vid sidan av. Det får bli det upplägg som gäller framöver – inte minst på grund av att jag redan har tagit de CSN-lån jag får ta, jag kan inte ta mer lån som det är just nu. På något vis måste jag finansiera mina studier och just nu är det genom att jobba parallellt med studierna som jag kan göra det.


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa