allkonstnarenMin dator är rätt välanvänd. Den står påslagen merparten av min vakna tid och jag tillbringar ganska många timmar framför skärmen varje dag. Inte minst nu när jag pluggar och mycket av pluggandet görs på just datorn. Jag vet inte hur många datorer jag förbrukat genom åren, men det har blivit några stycken. De har liksom en tendens att med tiden ge upp och kasta in handduken efter en tids intensiv användning. Någon dator har jag dessutom tappat i ett betonggolv, en annan har blivit stulen. Så det är inte bara slitage som gjort att jag tvingats köpa nya datorer lite titt som tätt.
Senast jag bytte dator, kostade jag på mig en extra dyr dator. Minns jag inte fel, skulle den ha kostat närmare 9 000 kronor. Sen köpte jag den på rea, så jag betalade trots allt inte fullt pris för den. Men jag har inte ångrat att jag kostat på mig en extra dyr dator denna gång. Det märks att den håller bättre kvalitet än de tidigare datorer jag haft och har inte strulat det allra minsta, trots att den nu börjar få några år på nacken.
Men så har jag blivit allt noggrannare med hur jag tar hand om datorn. Jag har ett dyrt antivirusprogram som jag med jämna mellanrum låter göra genomsökningar av datorn för att säkerställa att jag inte fått några virus. Med jämna mellanrum defragmenterar jag datorn och tar bort onödiga filer från diskarna. Sen lagrar jag ingenting annat än program på själva datorn, vilket är av flera skäl. Dels drar det ner hastigheten på datorn om man har en massa filer lagrade på den. Men sen har jag två datorer, så jag behöver lagra mina filer på en extern enhet för att kunna öppna upp filerna på bägge datorerna. Till det kommer såväl risken att datorn kraschar liksom att den kan bli stulen. När jag tar med mig datorn, har jag aldrig min externa hårddisk i datorväskan eftersom en datorväska är tämligen stöldbegärlig. Jag började med den “vanan” när jag för ganska många år sedan fick en dator stulen på centralen i Göteborg. Då hade jag hårddisken i datorväskan och förlorade inte bara datorn, utan alla lagrade filer såsom bilder, musik, filmer och så vidare. Datorn kunde jag ersätta, men inte filerna – de var för alltid borta.
Numera kör jag med både hängslen och livrem och kör med dubbla externa hårddiskar; en där jag lagrar alla filer och aldrig har i samma väska som datorn, en för backup och filhistorik. Hårddisken för backup tar jag aldrig med mig någonstans, utan den förblir alltid hemma. De dubbla hårddiskarna gör också att jag garderar mig emot den typer av hackerattacker, där man låser datorns filer och kräver en lösensumma för att öppna upp dem igen. Risken för en sådan attack är förstås liten, men trots allt finns den.
Så en till två gånger i månaden gör jag en ny backup på min externa hårddisk, allt för att backupen ska vara så aktuell som det bara går. Skulle det hända något med den externa hårddisken, behövs inte särskilt mycket arbete för att återställa den.
När datorerna började komma och bli var mans egendom under 90-talet, trodde i alla fall inte jag att den skulle ta en så stor plats i tillvaron som den faktiskt gör. Idag skulle jag ha svårt att se en tillvaro utan dator med en bra internetuppkoppling. Jag – som många andra – gör en stor del av mina vardagsärenden via datorn. Jag beställer mat och mediciner liksom förnya recept via datorn, jag tittar på film, lyssnar på musik och håller kontakt med nära och kära antingen via datorn eller telefonen. Jag har en känsla av att om det började brinna och jag bara hann med att få med en ägodel ut, skulle det med stor sannolikhet bli datorn. Eller åtminstone den externa hårddisken. Mycket för att jag har så mycket lagrat där som är svårt att ersätta.
Inte minst nu under pandemin har datorn blivit en än viktigare ägodel. Jag har läkarbesök via datorn, jobbar och pluggar via datorn, har diverse olika möten och gör nästan fler ärenden hemifrån för att undvika sociala kontakter så långt det går.
Hur känner ni därute? Skulle ni kunna tänka er en tillvaro utan dator och internet?
