Jag minns när jag skaffade internet någonstans strax efter millennieskiftet. Då var internet fortfarande väldigt nytt – och första datorn jag hade hemma klarade inte ens av en internetuppkoppling utan havererade totalt när jag försökte koppla upp den mot internet. Detta är cirka 25 år sedan och numera skulle jag inte ens kunna tänka mig en tillvaro utan internet, tänk vad trist omständlig tillvaron skulle bli på det viset. Numera shoppar man, betalar räkningarna, lyssnar på musik, tittar på film, TV och serier via internet och det skulle bli en ganska trist tillvaro utan en uppkoppling. Inte minst skulle mycket bli väldigt mycket krångligare och det skulle kännas som att vara tillbaka på stenåldern igen om man var utan internet. Minns ni när man hade uppringt internet och det inte gick att prata i den fasta telefonen samtidigt som man surfade? Det känns numera som ett föråldrat sätt att surfa och idag skulle det vara otänkbart att ha något annat än en bredbandsuppkoppling. Å andra sidan är det idag få som har fast telefon, så det skulle av den anledningen inte vara något hinder att ha uppringt internet. Men jag är tveksam om det ens finns uppringt internet längre, jag har en stark känsla av att det sedan länge är nerlagt.
Jag tillbringar ganska mycket tid vid datorn har en skärmtid som skulle få vilken förälder som helst att formligen se rött. Jag sitter väldigt mycket vid datorn och har alltid mobiltelefonen till hands, så det blir ibland kanske lite för mycket skärmtid till och med. Men det hänger förstås ihop med att jag gör så otroligt mycket via datorn – som att handla, betala räkningar, blogga och så vidare. Och jag är oftast snabb med att besvara meddelanden och sms som jag får, eftersom jag vet att annars glömmer jag bort det. Blir ett sms liggande i inkorgen, kan det ta dagar innan jag kommer på att jag ska besvara det. Så därför ser jag till att oftast ha telefonen till hands för att snabbt besvara meddelanden eller när det ringer. Annars är det inte säkert att den som hör av sig får ett svar.
Senaste dagarna har jag varit ledig och inte haft särskilt mycket inplanerat, så jag har haft gott om tid att pula med saker på datorn. Saker som att betala räkningar, fixa med redovisning – och fördatera blogginlägg som ska publiceras de närmsta dagarna. Nu har jag äntligen en drös blogginlägg som är fördaterade och jag kan ta det lite lugnare med bloggen framöver. I skrivande stund är det fem fördaterade inlägg som ligger – och fler kan det komma att bli. Det är trots allt en ganska härlig känsla att vara så produktiv att man har så många fördaterade inlägg och att på så vis går att ”ta ledigt” från bloggen vissa dagar. Helt ledig är man visserligen aldrig som bloggare, men man behöver i alla fall inte skriva varje dag när man kan vara produktiv däremellan och fördatera sina inlägg. För i sanningens namn har man inte inspiration alla dagar att sitta vid datorn och producera blogginlägg – många gånger vill eller måste man helt enkelt göra annat dessutom. Så det är bra att kunna ta pauser vissa dagar och inte känna att man ”måste” blogga. Även om ingen mer än jag själv kräver ett visst antal inlägg, så vill jag gärna publicera inlägg någorlunda frekvent. Jag vet hur det är när man följer olika bloggar, man vill gärna att det publiceras tämligen frekvent – annars tröttnar man. I alla fall är det så för min del. Jag har genom åren sprungit på bloggar som alltifrån bestått av enstaka inlägg till bloggar som uppdaterats sisådär en gång i halvåret. Och då tappar man intresset att följa bloggen. Sen behöver man inte blogga varje dag – som jag gjort i snart två års tid – men några gånger i veckan kan inlägg publiceras i alla fall.
När detta inlägg publiceras, blir det dag 613 i följd – vilket är ett hejdundrande rekord för min del. Jag har alltid publicerat mer eller mindre varje dag, men det har hänt några gånger i månaden att det blivit pauser på enstaka dagar här och där. Men sedan jag blev arbetslös förra året, har jag bloggat flitigt eftersom tiden funnits och följden har blivit minst ett inlägg per dag. Sedan har jag inte velat spräcka den siffran, utan har fortsatt även sedan jag börjat jobba igen. Och snart har jag alltså lagt ut minst ett inlägg om dagen i två års tid, vilket är sensationellt bra för min del.
Sedan har man alltid utmaningen när det kommer till att marknadsföra bloggen, vilket inte alltid är helt enkelt. Att marknadsföra via Google är mest effektivt, men också väldigt dyrt. Sedan flera år har jag marknadsfört bloggen genom att länka till den via olika grupper på Facebook – men där har jag nu stött på patrull. Många av grupperna har helt enkelt slutat att publicera mina länkningar av en för mig helt okänd anledning. När jag lägger upp en länk, får jag meddelande om att ”Tack för ditt inlägg! Det har skickats till gruppadministratörerna för godkännande”. Sedan godkänns aldrig inläggen, utan de samlas på hög utan att något händer. Och det har skett ungefär samtidigt hos flertalet av de grupper där jag publicerar inlägg med länkar till bloggen – medan andras inlägg uppenbarligen publiceras. Så nu börjar jag bli smått less och undrar vd som egentligen har hänt. Det är visserligen inte särskilt många besökare jag går miste om på detta vis, men jag märker ändå viss skillnad mina besökssiffror, så visst är det enerverande.
När ekonomin tillåter igen, ska jag återgå till att marknadsföra bloggen via Google igen, det verkar trots allt vara det mest effektiva sättet – även om det också kostar därefter. Nu har jag en del andra utgifter som jag måste låta gå före, så Google får komma i ett senare skede helt enkelt. Dock vet jag med mig att några hundralappar i budget varken gör till eller från när det kommer till marknadsföring – ska man nå ut till den breda massan behöver man en långt mycket bättre budget än så. Gärna ska man ha råd att betala X antal tusenlappar i månaden för att marknadsföringen ska vara riktigt effektiv. Jag vågar bara fantisera om vad större företag betalar för sin marknadsföring, med tanke på att man kan uppleva att vissa ”alltid” syns i olika reklamsammanhang på internet och TV. Vi snackar säkerligen hundratusentals kronor – och säkerligen miljoner när det kommer till riktigt stora företag. Jag vet att jag läst mig till att ICAs reklam har en budget i miljardklassen, vilket knappast är särskilt förvånande med tanke på vilken industri som verkar ligga bakom dessa filmsnuttar. Så där ligger man i lä när man har råd att satsa några tusenlappar i månaden på sin marknadsföring. 😂
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.