Lycklig är den person som är för upptagen för att oroa sig på dagen och för trött för att göra det på kvällen

Jag är liksom inte riktigt van vid att ta det lugnt numera – jag blir snabbt rastlös när jag inte har något inplanerat och får fantastiskt svårt att få tiden att gå. Under den gångna veckan har jag haft något inplanerat varje dag och inte haft några som helst problem att fördriva tiden – men nu under helgen har jag inga som helst planer och har nästan haft lite långtråkigt stundtals. Egentligen brukar jag tycka att det är rätt skönt att inte ha några planer somliga dagar, men just denna gång känns det lite tråkigt på något märkligt vis. Jag har saknat att inte bege mig iväg på något, att inte ha bokat upp mig för något utan rastlöst knatat runt, runt i lägenheten. Och jag har egentligen inte haft något jag behövt göra, mer än möjligen lite redovisning för firman. Redovisningen är inte gjord i skrivande stund heller, jag har liksom inte riktigt kommit mig för. Det är något som jag egentligen inte har något emot att göra, men som jag av någon märklig anledning ofta skjuter på – sen sitter jag där med buntar av kvitton som ska redovisas. Det är just därför jag skulle ha svårt att ha ett jobb som innebär mycket arbete hemifrån, jag skulle helt Tenkelt inte ha disciplin nog att jobba hemifrån. under min förrförra insats på Trafikverket hade jag möjlighet att jobba hemifrån till viss del och försökte också att göra det – men kom alltid på saker som var roligare att göra än att jobba. Det var roligare att tvätta, städa, diska och göra allt möjligt annat än att jobba. Nu blir firman inte så lidande av att jag hellre sköter tvätten än bokföringen en dag, verksamheten funkar liksom i alla fall – men att ha hemarbete att sköta och hellre sköta hushållet är ingen bra kombo.
Numera har jag inte ett jobb där det går att jobba hemifrån utan jag får sitta på jobbet och fokusera på det jag ska göra på arbetstid helt enkelt. Det är faktiskt ganska skönt på de allra flesta sätt, jag föredrar att åka till min arbetsplats och sköta mitt jobb därifrån. Sedan har det sina fördelar att kunna jobba hemifrån emellanåt också, det underlättar onekligen emellanåt – det går inte att komma ifrån. Men jag skulle förmodligen inte nyttja en sådan möjlighet så värst mycket som läget är, för jag får som sagt verkligen ingenting gjort när jag jobbar hemifrån. Sen kan det förstås bero på trivsel på jobbet och andra saker också, jag trivdes ju inte hundraprocentigt bra på Trafikverket och kanske var det därför jag hade svårt att fokusera på jobbet när jag jobbade hemifrån. Skulle jag jobba med något jag brann för på ett annat vis, då skulle det förstås vara något helt annat.

Annars har jag satt något av ett rekord vad gäller filminspelningar denna vecka och avverkat inte mindre än tre sådana – dessutom har jag ytterligare en inspelning inplanerad på måndag. Och det är inte många gånger jag haft så pass många inspelningar på en vecka, även om det naturligtvis förekommit. Det är å andra sidan sällan jag är ledig så pass mycket som jag varit på sistone, det är mestadels under sommarhalvåret – och då är det inte särskilt många inspelningar normalt sett. Men jag får passa på att springa på inspelningar när jag nu är ledig som jag är, något som är fantastiskt roligt. Jag kommer ha fler långledigheter under våren och därmed fler chanser till inspelningar. Och där har vi säkerligen förklaringen till att jag ibland har svårt att få tiden att gå när jag inte har något annat inplanerat. Det är inte så vanligt med inspelningar på helgerna, men det förekommer – så just helgerna är det oftast ”vanlig” övertid jag får för att få tiden att gå. Nu finns det förstås annat att göra än att jobba och gå på inspelningar för att tiden ska gå, men oftast är det sådant jag ägnar mig åt till vardags. Och filminspelningarna är ju något av en hobbyverksamhet, det är inget jag ser som ett jobb – så jag tycker inte det är jobbigt med filminspelningar, utan överhängande roligt. Sedan är det ändå alltid en balansgång för att man ska orka, så enkelt är det ju – för även om filminspelningarna är en hobby, så ska man orka med tidiga morgnar, sena kvällar och långa pass. Det är ju så med även en hobby, att man ska orka med allt – och det är däri balansgången ligger.
Till veckan kommer det inte vara fullt lika fullplanerat som under den gångna veckan. Jag har som sagt filminspelning på måndag och ska sedan på röntgen på tisdag, sedan är resten av veckan ett oskrivet blad som det ser ut just nu. Det är återigen dags för den årliga undersökningen efter min operation för snart 12 år sedan. Det är alltid en viss anspänning inför dessa undersökningar, även om det ju i princip alltid har sett bra ut – med ett enda undantag, då man hittade cellförändringar för ganska exakt fyra år sedan. Den gången fick jag genomgå en strålbehandling och efter det har man inte hittat fler cellförändringar vid de undersökningar man har gjort. Jag hade vaggats in i ett lugn av att inte få återfall i sjukdomen igen sedan jag gått i åtta år på undersökningar utan att man hittad något – men så vips kom dessa förbaskade cellförändringar. Att de kom från ingenstans ska jag väl inte säga, eftersom jag ändå gått på dessa regelbundna kontroller – det finns trots allt en anledning till dessa återkontroller. Men ju längre tiden gått, ju lugnare har jag någonstans känt mig vad gäller att man inte ska hitta någonting. Så nu är det bara att hålla tummarna för att man inte hittar något denna gång heller, eftersom man inte hitta något sedan december 2021 i min förbaskade nacke. Sedan ogillar jag dessa undersökningar ur flera perspektiv – det är inte roligt att ligga i den där röntgenmaskinen i nästan en timme för att röntga hela ryggraden. Det väsnas, är varmt och jag måste ligga så stilla jag bara kan under den knappa timme som undersökningen tar. Sedan har man den ovissa väntan på resultatet, som brukar ta en dryg vecka.

Det har blivit en del taxiåkande under den gångna veckan, med tanke på att jag haft inspelningar i studios som ligger lite avigt till i förhållande till tunnelbanan. Där har man dock fördelen med att ha en egen firma, eftersom jag kan dra av momsen på till exempel taxiresor till/från inspelningar på firman. Det är inga jättesummor det är frågan om, men det blir ändå några tusenlappar om året som jag får igen på momsen – och det är ett välkommet tillskott i ekonomin där i februari när momspengarna kommer. Första gången jag var med om att momsen kom in på kontot, var det en fullständig överraskning eftersom jag inte visste hur det hela fungerade i praktiken. Men nu har jag vant mig vid några tusenlappar extra in på kontot i februari och ser frenetiskt till att jag får tillbaka pengar och inte behöver betala något. Då har firman helt enkelt gått för bra om jag behöver betala något i februari. 😜 Det har hänt enstaka år att jag fått betala, precis som när man deklarerar – men allt som oftast får jag igen pengar. Tro nu inte att jag fifflar med momsen, utan jag är stenhård på att min redovisning ska se korrekt ut ifall Skatteverket får för sig att granska den. Det skulle var så pinsamt om jag fick bakläxa på bokföringen!
Det känns samtidigt dels lite lyxigt, men också som att man skulle vara något av en ”diva” när man kommer till inspelningarna i taxi. Jag åker inte taxi varje gång jag har inspelning, men det händer – och just denna vecka har varit en vecka som det blivit ovanligt många taxiresor. Och inte minst nu, när det går att hitta så billiga taxiresor genom exempelvis Bolt, blir det extra enkelt att slänga sig in i en taxi när kollektivtrafiken inte räcker till.