Man blir inte rik på sjukpenning

Igår var det dags att göra räkningarna och det är inte direkt en angenäm sysselsättning när man går på sjukpenning. Det är inte direkt så att man blir rik av att gå på sjukpenning direkt, men det är ju å andra sidan ingen nyhet heller. Någonstans finns det ju en tanke med att man inte får full inkomst när man trots allt går hemma och är sjukskriven. Så det gäller att dra åt svångremmen och acceptera att man inte kan leva på samma sätt som när man jobbar heltid. Och sådant är läget, det är inte mycket att klaga på egentligen. Trots allt får man ju faktiskt vara glad att man får ersättning som täcker cirka 80 % av lönen så att man faktiskt slipper gå från hus och hem när man blir långtidssjukskriven. Det är inte i alla länder man har det så förspänt, snarare tvärtom.
Det är ju helt enkelt inte meningen att man ska kunna ha en särskilt överflödig tillvaro om man går på sjukpenning. Tanken är ju just att sjukpenningen ska täcka det viktigaste och inte mer än det, vilket är helt i sin ordning.
Men det går inte att komma ifrån att det inte är helt kul att göra räkningarna och konstatera att man inte har särskilt mycket pengar att röra sig med under den kommande månaden. Man vill förstås – egentligen – ha en inkomst som täcker lite mer än det allra nödvändigaste. Så det blir lite av en prövning rent ekonomiska att gå hemma och enbart behöva röra sig med den lilla inkomst som Försäkringskassan betalar ut.

Det är nog just den ekonomiska biten jag saknar allra mest just nu känns det som. Jag är inte direkt särskilt högavlönad, men det är några tusenlappar mindre att röra sig med varje månad när man går på sjukpenning. Tillvaron ligger liksom lite i träda när man är sjukskriven, så enkelt är det ju. Det inte bara jobbet jag inte kan ägna mig åt just nu, utan även verksamheten i min enskilda firma ligger nere. Det är en verksamhet som i normala fall brukar inbringa en viss extrainkomst varje månad och göra att man kan unna sig det där lilla extra i tillvaron. Men som sjukskriven funkar det förstås inte att springa på filminspelningar och annat som jag göra genom min firma. Det enda jag i nuläget ägnar mig åt är min blogg, men det är inte många kronor som den delen av verksamheten inbringar. Och jag har svårt att tro att ens Försäkringskassan skulle anse det vara en sysselsättning som påverkar min sjukpenning överhuvudtaget.

Det är lätt att bli lite “nojig” kring vad man vågar göra och inte göra när man är sjukskriven – och framförallt hur öppen man vågar vara med saker och ting. Något måste man ju göra om dagarna för att få tiden att gå, som till exempel att ventilera sin åsikter på sin blogg. Jag har som sagt svårt att tro att bloggandet ens skulle kunna komma i närheten av att påverka den sjukpenning jag får. Jag bloggar lite då och då och inte på uppdrag av någon, så det är egentligen inte en sysselsättning i dess rätta bemärkelse. Några kronor i månaden tjänar jag på den reklam som syns på bloggen, men det är verkligen inga stora summor. Vi pratar kanske några tior i månaden, så det är inte mycket pengar.
Men jag är faktiskt försiktig med vad jag öppet berättar att jag gör när jag nu är sjukskriven, allt för att det inte ska bli några missförstånd kring om huruvida jag behöver vara sjukskriven eller ej. Idag är ens liv så offentligt via olika sociala medier, så vissa gånger får man faktiskt vara försiktig med vad man är öppen med eller ej. Åtminstone är det så jag själv resonerar.