Få trodde väl att Vänsterpartiet skulle ha stake att utlösa en regeringskris. Jag trodde faktiskt inte att man skulle vara villiga att dra frågan om marknadshyror så långt som att riskera ett extraval. I värsta fall kan den rådande regeringskrisen leda till att vi får en borgerlig regering med stöd av Sverigedemokraterna, vilket jag har svårt att tro att Vänsterpartiet tycker är ett bra alternativ.
Samtidigt undrar jag hur många som faktiskt önskar marknadshyror, även om det begränsas till nyproduktion? Det är nog få som tycker det är en bra lösning för att komma tillrätta med bostadsbristen, som ju är som värst i storstadsregionerna. Marknadshyror ökar bara klasskillnaderna och segregationen, eftersom det bara gynnar dem med pengar och höga inkomster. Ja, som ni förstår är jag starkt mot införande av marknadshyror – även om det begränsas till nyproducerade lägenheter. Men frågan är om det är värt priset att släppa fram en borgerlig regering med stöd av Sverigedemokraterna. Det känns som ett ganska högt pris på något sätt.
Politik är ganska mycket fulspel, ofta ett fult spel för gallerierna. Någonstans tror jag att den sittande regeringen inte vill släppa ifrån sig makten alltför lättvindigt och förmodligen kommer man göra vad man kan för att få sitta kvar vid makten. Någonstans hoppa jag att man undviker ett regeringsskifte, eftersom alternativet till den regering vi har inte är någon vidare bra lösning. En högerregering – med största sannolikhet med stöd av SD – är inte vad Sverige behöver i dagsläget.
Och hot om misstroende känns som ett spel för gallerierna för att få igenom sin åsikt i en specifik fråga, i det här fallet frågan om marknadshyror. Jag är glad att man faktiskt driver frågan att stoppa förslaget, men är osäker om jag tycker det är värt att släppa fram en borgerlig regering för att undvika marknadshyror. Borgarna vill ju dessutom ha marknadshyror, så det är väl en tidsfråga innan en sådan regering driver igenom frågan med marknadshyror i alla fall. Så någonstans undrar jag hur mycket Vänsterpartiet i det långa loppet faktiskt vinner på sin misstroendeförklaring. I värsta fall kan det leda till en regering som Vänsterpartiet heller inte kan har förtroende för.
Jag har aldrig haft förtroende för den Löfvenska regeringen så jag är villig att ge en annan konstellation chansen.