Jag försöker hänga med så gott det går i nyhetsrapporteringen; jag prenumererar på morgontidningar och försöker se minst en nyhetssändning varje dag. På något vis tycker jag att det är ens skyldighet att hänga med i vad som sker i omvärlden och att hålla sig uppdaterad. Men ibland bär det sig liksom emot att försöka hänga med, det känns som att man mest matas med en jäkla massa elände.
De senaste veckorna har vi matats med detaljer kring kriget i Ukraina och flyktingvågen som kommit i dess spår. Vi har sett barn på flykt och människor som hals över huvud flyr striderna och bombräderna. Allt i vår omedelbara närhet, bara ett par timmars resa från tryggheten och freden i Sverige.
Och igår kom rapporterna om skoldådet i Malmö, där två lärare fått sätta livet till efter en attack av en 18-årig elev på skolan. Det går bara att spekulera den fasa som elever och personal måste känna efter vad som hänt. Även om det inte går att jämföra med det krig som pågår i Ukraina, så är det fortfarande ett fruktansvärt dåd som måste sprida en hel del skräck bland alla inblandade. Skolan ska vara en trygg plats för personal och elever, men här har en gärningsman spridit skräck och död omkring sig genom att kallblodigt döda två lärare.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …