Bloggar ger den lilla människan en röst

Det är några år sedan jag bytte bloggportal och lade upp min blogg på WordPress, där den numera ligger. Jag lade ner en hel del arbete på att flytta inlägg för inlägg från min tidigare portal, men slutligen fick jag med alla de inlägg jag vill ha med till min nya blogg. Och det fanns flera paket man kunde välja mellan när man lade upp en blogg på WordPress, men slutligen bestämde jag mig för ett av de dyrare paketen. Det kostar en hel del, men gör att jag har den koll på bloggen som jag vill ha. Och jag har en helt annan koll på vad om händer på bloggen än vad jag hade på portalen jag låg på tidigare. Jag har koll på kommentarer, statistik och en lång rad andra saker om var svårt att håll koll på med den förra portalen. Det är otroligt skönt att plötsligt ha den koll jag inte kunnat ha tidigare, att det sedan kostar lite mer än förra portalen får det vara värt.
Däremot har jag varit alltför dålig på att utforska funktionerna hos WordPress, funktioner som trots allt är ganska många. Inte minst när det kommer till att marknadsföra sin blogg. På något vis har jag inte vågat klicka på alla de funktioner som finns, utan glatt använt de funktioner jag känt till. Det är först de senaste dagarna jag börjat klicka runt ordentligt bland alla funktioner som WordPress erbjuder. Och jag har hittat sätt att marknadsföra bloggen som jag inte känt till tidigare. Jag har lagt mycket tid på att öppna konton på nya sociala medier för att sedan länka bloggen med dessa medier.

Jag har liksom inte vågat klicka runt bland alla funktioner som finns i WordPress och plötsligt öppnade sig en värld av möjligheter när jag började klicka på de knappat och funktioner som trots allt finns. För är det något som är viktigt för en bloggare som vill ha läsare, så är det att synas – det är verkligen A och O. Och jag insåg att WordPress faktiskt ger möjligheten att synas både här och där när man publicerar inlägg. Jag lägger personligen ner mycket tid på att länka inlägg via Facebook, LinkedIn, Google och så vidare när jag publicerar något, av flera anledningar. Dels kan nya läsare hitta inläggen, men dels blir det också lättare för sökmotorerna att hitta inläggen om det finns många inlänkar. Må så vara att jag inte kommer bli någon bloggare i klass med Isabella Löwengrip, men det skadar ju inte att försöka få upp läsarsiffrorna litegrann, eller hur?! Och det ges en hel del hjälpmedel i bloggverktyget jag använder att trots allt få upp besökssiffrorna en del.
Senaste dagarna har jag ägnat åt att klicka runt och upptäcka de hjälpmedel som trots allt finns för att få upp besökssiffrorna så gott det nu går. Och nu får vi se hur mycket det hjälper att använda dessa hjälpmedel som står till buds. Alla inlänkar man kan få är bra, så enkelt är det trots allt – även om det inte finns särskilt många följare på den sida som länkar till bloggen. Så jag har lagt upp konton både här och där för att kunna få länkar till de blogginlägg jag lägger ut.

Nu kan jag gräma mig lite att jag inte utforskat detta tidigare, att jag inte ”vågat” klicka runt mer än vad jag gjort. Jag har trots allt haft bloggen på WordPress i ett par år nu och borde ha börjat göra detta för länge sedan. Men bättre sent än aldrig trots allt, så är det ju. Nu börjar det kännas som att jag har koll på funktionerna i bloggverktyget jag använt så länge, vilket är väldigt skönt. Trots allt betalar jag en hel del för bloggen varje år och vill ha valuta för pengarna. Nu känns det som att jag har bättre koll på paketet jag betalar för och till fullo kan börja utnyttja alla funktioner. Jag har nu märkt att jag gjort alltför mycket dubbelarbete under de gångna två åren, att mycket av det jag gjort manuellt kunnat fixas med automatik. Men det är bara att gilla läget, från och med nu är automatiken inställd som jag vill ha den.
Till exempel går det att ställa in att inlägg automatiskt länkas i olika sociala medier i och med att de publiceras – något jag hittills gjort manuellt varje gång jag publicerat ett inlägg. På till exempel Facebook vill jag fortfarande dela inläggen manuellt för att kunna styra vilken text som ska ”hänga med” i presentationen av inlägget. Men i andra sociala medier delas nu mina inlägg numera helt automatiskt, vilket är otroligt skönt.
Jag har nu även insett att jag missat ett antal meddelanden jag fått via bloggen. Inte kommentarer, utan meddelanden som lämnats via kontaktformuläret som finns på bloggen. Jag har dels glömt bort att jag lagt upp detta formulär, dels inte förstått var jag ska titta för att hitta meddelanden som lämnas där. Av en ren slump, när jag klickat runt bland bloggens funktioner, hittade jag ett par meddelanden som kommit in den vägen. Och de var 1-2 år gamla, så känns liksom inte riktigt aktuellt att besvara dem nu.

Funktioner eller ej och oavsett vilken koll man har på dem, så måste man ju säga att en blogg är ett fantastiskt verktyg, ett fantastiskt sätt att nå ut till folk. I och med dagens teknik, med sociala medier och bloggar så får alla människor en röst på ett helt annat sätt än vad som var vanligt för 30 år sedan. Då var man helt beroende av vanlig media, att de var intresserade av att ta upp saker och ting för att man skulle nå ut med sitt budskap. Idag kan bokstavligen vem som helst skapa en hyfsat professionell hemsida och nå ut ganska stort med vad man vill säga. Det är ett fantastiskt verktyg som ger den lilla människan en röst i mediebruset. Med lite tur och visst mått av skicklighet kan man som enskild idag få en enorm spridning på inlägg i sociala medier – och många gånger nå ut till fler än vad en artikel i en rikstäckande tidning gör.
Utvecklingen har gått väldigt fort sedan internet gjorde sitt intåg på 90-talet och tillvaron ser totalt annorlunda ut idag än innan internet. Idag finns i princip all information bara några knapptryckningar bort, det räcker att plocka fram telefonen så har man all världens information i handen. Samtidigt som det ställer högre krav på att vara källkritisk idag än förr tillbaka, vi måste vara mer kritiska till det vi läser idag än för 30 år sedan. Det krävs att man är medveten om att allt man läser på internet inte är sant, att det är en enorm grogrund för desinformation. Bara för att en hemsida eller blogg ser proffsig ut, behöver det inte betyda att allt som står där är sant.

Sen får finna sig i att ta en hel del skit som bloggare, det är långt ifrån alla som gillar att man lägger ut ärliga inlägg om vad som händer i tillvaron. Jag minns hur jag som student på Sjöfartshögskolan i Kalmar blev uppkallad till rektorn efter att ha skrivit ett kritiskt inlägg gentemot skolan. En annan gång blev jag JK-anmäld efter av Däckhuset i Kalmar efter ett kritiskt inlägg om hur de betett sig när jag lämnat in en moped för service. Sen ska vi förstås inte tala om att jag fått en provanställning avslutad delvis med hänvisning till min blogg – och då hade jag inte ens skrivit något kritiskt eller obekvämt inlägg avseende min dåvarande arbetsgivare. Framförallt den lite äldre generationen har svårt för den nya tidens yttrandefrihet och hur det funkar idag med sociala medier – då tänker jag på personer som inte är så hemskt mycket äldre än mig, utan kanske 50-årsåldern och uppåt. Vi som var unga på 90-talet har hunnit vänja oss vid den tekniska utvecklingen, medan lite äldre personer kanske inte alltid har gjort det.
Idag blir en stor del av vår tillvaro mer eller mindre viral och delas hejvilt i sociala medier – och det är bara att vänja sig. Trots allt är det så tillvaron kommer förbli framöver i någon utsträckning, internet är ingen fluga som kommer försvinna med tiden – som en minister en gång uttryckte sig. Sen ska man givetvis vara försiktig med hur man uttrycker sig och vad man lägger ut i sociala medier och på bloggar. Personligen är jag väldigt noga med inte diskutera mitt arbete i sociala medier och att inte på något vis lägga ut bilder på eller information om andra människor på bloggen.