Fyll din dagbok med ditt hjärtas andetag

Så har produktionsbolagen uppenbarligen vaknat till liv och börjat höra av sig igen – och jag får min vana trogen börja pussla för att få vardagen att fungera. Jag har sökt de uppdrag jag ansett mig vara behörig till via olika agenturer och har uppenbarligen fångat vissa bolags intresse. Nu har jag kontaktats av ett par olika bolag och har ett par inspelningar inbokade under februari och mars. Bland annat ska jag till Malmö i slutet av februari för en inspelning och har sedan en annan inspelning i Stockholm i slutet av mars. Vissa gånger tar jag inspelningar för att jag tycker det är roligt, andra gånger för att de är välbetalda och ytterligare andra gånger för att de är både och. Malmö är nog båda delarna, för där får jag betalt för resa, boende plus arvode för själva inspelningen och då är det inte så mycket att dividera om. I det är fallet ordnar man med tågresa, boende och skjuts inom Malmö, vilket är ganska så ovanligt när det kommer till filminspelningar. Det är ett fall då jag inser att det verkligen är mig de vill ha och ingen annan. Det ska bli spännande att se vilket hotell i Malmö de väljer – jag har varit där tidigare och vet ungefär hur utbudet ser ut. Som i många andra städer, har jag samlat på mig favoriter och hoppas att man väljer något av de hotell som jag tycker om. Så kommer man boka tågbiljett åt mig ner till Malmö och denna gång får jag med all sannolikhet ”finna mig i” att åka andra klass. Jag brukar i normala fall åka första klass, eftersom jag tycker att det är bekvämast, men så blir det med största sannolikhet inte denna gång.
Det är ytterst sällan jag dock tar ledigt för att gå på en inspelning, utan det är något jag håller mig till att göra när jag är ledig. Visst händer det att jag tar ledigt, men då ska det vara en riktigt speciell inspelning, antingen riktigt rolig eller riktigt bra betald – eller varför inte både och. Men en ”vanlig” inspelning som bara ger några hundralappar i arvode tar jag inte ledigt för, det är något jag ägnar mig åt på min lediga tid. Nu är det länge sedan jag var på någon inspelning, så det ska minst sagt bli roligt att komma igång igen med filmandet. Så det kliar lite i fingrarna när det kommer till att försöka få ledigt för inspelningar, men jag lyckas hålla mig från det än så länge. Sen kommer det säkert bli enstaka dagar här och där som jag tar ledigt för inspelningar, men inte särskilt ofta. Så har det varit hittills under alla de år jag hållit på med filmandet, att det är något jag skött på min fritid – och det är ju så det ska gå till så länge man inte kan leva på sitt filmande. Vilket jag inte kan, utan det är bara en extrainkomst.

Nu har jag så bytt tjänst och gått in på en ny schemarad – jag är kvar på samma avdelning på Sjöfartsverket, men har nu en tjänst där jag planerar arbetstiden för våra lotsar. Det är nytt och spännande och jag tycker det känns roligt att utvecklas och få gör något annat. Sen får man se för hur lång tid det blir, sådant vet man ju aldrig – men det känns på något vis som att jag har hittat ”hem” yrkesmässigt sedan jag började på Sjöfartsverket, så inom myndigheten kommer jag med största sannolikhet att bli kvar. Om jag sedan blir kvar på just den avdelning jag just nu är på, det är sådant som återstår att se. Om jag blir kvar på min nuvarande position vet jag helt enkelt inte, utan det får bara tiden utvisa. Men det känns skönt att ha kommit någonstans där jag får nytta av min utbildning och de kunskaper jag tillgodogjort mig på högskolan. Även om jag inte längtar efter tillvaron till sjöss, så är det förstås roligt att äntligen få nytta av alla år vid skolbänken. Jag ser inte framför jag längre att vara borta flera veckor eller rentav månader i stöten, utan numera uppskattar jag att faktiskt komma hem på kvällarna efter respektive arbetspass. Det är trots allt väldigt mycket värt att ha ett fungerande liv hemma och iland, något som är väldigt svårt som sjöman. Men nu kan jag både få nytta av min utbildning OCH vara hemma en stor del av min tid – vilket är en väldig ynnest.
Dessutom jobbar jag treskift, vilket jag föredrar att gör framför kontorstider. Jag har testat kontor och kontorstider, men aldrig funnit mig riktigt tillrätta med det. Istället har jag mått väldigt dåligt och tyckt att det varit oerhört påfrestande med kontorsjobb. Men när jag nu jobbar skift, känns det plötsligt som att jag har väldigt mycket tid över, att jag hinner med det jag vill göra utanför arbetstid. Jag skulle exempelvis inte ha en chans att kunna filma något om jag bara jobbade kontorstider, det hade varit totalt uteslutet. Så nu håller jag mig till skiftjobb så länge jag känner att jag vill hinna med att filma utanför arbetstid. Den dag jag känner att jag inte vill filma längre blir det en helt annan sak – eller, för den delen, om jag erbjuds ett riktigt intressant och bra jobb men där villkoret är att jag jobbar kontorstider. Men då ska det vara ett jobb där jag tycker att det är värt att göra uppoffringar när det kommer till fritiden.

Precis som jag trodde från början, blev denna vecka lite lugnare än föregående veckor. Jag har nu ”bara” jobbat ordinarie arbetspass och ingen övertid, vilket faktiskt känts riktigt skönt. Man behöver trots allt lite luft mellan arbetspassen för att orka med – och den luften har jag inte riktigt haft de senaste veckorna. Även om jag trivs och gärna jobbar extra, så är de givetvis viktigt med återhämtning och vila också, det är något vi alla måste ha. Sen behöver man kanske olika mycket vila – och så beror det givetvis på hur man trivs med det man håller på med. Jag trivs oerhört bra med mitt jobb och tycker det är roligt att jobba extra, så då gör det inte så mycket. Men nu ska jag passa på att göra annat också, inte bara jobba och slita. Igår hamnade jag framför TV:n på eftermiddagen och såg damernas öppningsmatch i OS-hockeyn – för er som såg matchen, så vet nu ju att det gick riktigt bra och vi spöade Tyskland med 4-1. Ikväll är det OS-invigning, men jag har ännu inte bestämt om jag ska se den eller om det blir något annat under denna fredagskväll. Jag är gräsänkling denna kväll och får råda mig själv vad det kommer till sysselsättning. Det brukar antingen bli något på TV eller att man hamnar framför datorn och sedan tidigt i sängs när jag är gräsänkling, så förmodligen blir det något sådant även ikväll. Sen ska jag komma fram till något att äta, oftast blir det hämtmat när jag är ensam – men ibland tar mig för att även laga mat faktiskt. Då passar jag på att laga sådant som jag vet att inte sambon äter för att det helt enkelt ska bli tillfälle att äta saker som sill, kroppkakor, blodpudding och raggmunk. Som ni märker, är jag svag för svenska husmanskost till skillnad från min sambo.
Apropå mat, så var jag idag till dietisten och fick nya råd för att gå ner i vikt. Jag ska äta regelbundet, se till att få i mig mer protein, grönsaker och frukt, äta mindre sötsaker, röra mer på mig och lite annat att tänka på. Det positiva är att jag gått ner litegrann sedan förra besöket hos dietisten, nu är det bara ett kilo – men det ska vara helt normalt enligt dietisten. Kroppen tar tid på sig att ställa om och inför nästa besök tror hon att jag gått ner ännu mer. Nu har kroppen börjat omställningen och snart kommer jag gå ner lite fortare i vikt om jag håller den diet jag fått råd om att följa.

Min hosta vill inte gå över, utan håller fortfarande i sig. Jag hade tänkt att påbörja min nya vana att träna regelbundet denna helg, men känner inte att det är läge att göra det i och med hostan – anstränger jag mig, hostar jag som en galning. Så gymkortet ligger fortfarande i plånboken helt oanvänt, till mitt stora förtret. Nu har jag köpt ett gymkort för nästan 5.000 kronor och då vill jag naturligtvis kunna nyttja det. Tanken har varit att börja träna minst två gånger i veckan – åtminstone när schemat så tillåter. Men det är svårt att kombinera med hostan som fortfarande sitter i efter lunginflammationen jag åkte på för några veckor sedan. Nu har jag bestämt att vänta till efter helgen – och har det då inte blivit markant bättre, ska kontakta vården och se vad de säger. Hostan är absolut bättre än när jag åkte in till närakuten för ganska precis tre veckor sedan. Då konstaterade läkarna att det var en lättare lunginflammation jag drabbats av och jag fick antibiotika och hostmedicin utskrivet. Nu har jag hostat och druckit Cocillana så till den milda grad att jag tycker att till och med Leif GW Persson pratar för fort. Så det börjar bli dags att göra något för att bli av med hostan en gång för alla. Till veckan ska jag gå på magnetröntgen på tisdag eftermiddag – vilket kan bli spännande med tanke på hostan och det faktum att man måste ligga helt stilla i närmar en timme. Så jag får ta det lugnt under tisdagen och hoppas på att undersökningen går bra när jag ska dit.
Samtidigt känner jag mig inte särskilt sjuk utöver hostan. Jag har ingen feber, jag orkar hålla igång med jobb och andra aktiviteter och har inte svårt att andas, så vad som är fel vågar jag inte sia om – det där är sjukvården duktigare på att fastställa. Som tur är, är jag ledig på måndag så jag kommer ha tid att kontakta 1177 eller vårdcentralen för att fråga vad de tycker om det hela. Jag hoppas att jag slipper åka in till närakuten igen, det finns roligare saker att sysselsätta sig med än att sitta där och vänta på att bli undersökt. Tycker man att jag ska dit, åker jag naturligtvis dit – men jag hoppas att jag slipper. Så här blir det nästan varje gång jag åker på en förkylning, då får jag envisa lunginflammationer som håller i sig länge. Senast var jag sjukskriven en månad innan man fick ordning på min hosta. Den här gången har jag varit krasslig i princip lika länge, men inte varit sjukskriven som tur är – i alla fall ur ett ekonomiskt perspektiv.

Jag håller som bäst på att lägga om ekonomin och försöker att hålla nere på min omkostnader. Bland annat har jag bytt abonnemang för mitt mobila bredband igen – den här gången sparar jag in dryga 200 kronor i månaden genom att byta abonnemang. Denna gång ingick det en router också vilket jag egentligen inte behöver, eftersom jag redan har en. Dessutom var den alldeles för stor för min smak – eftersom jag helt enkelt tar med mig routern när jag ska iväg till olika ställen. Jag tycker den router jag redan har är något för stor – och den är inte större än de större mobiltelefoner som finns på marknaden. Så nu har jag lagt ut en annons på Blocket för att försöka sälja den nya routern istället, men det verkar vara lättare sagt än gjort. Jag har de senaste dagarna försökt hålla kolla på statistiken för annonsen, men har knappt haft några besökare på annonsen överhuvudtaget. Så det verkar inte vara någon större efterfrågan på dessa routers, utan folk köper dem på annat håll verkar det som. Den har ju inte kostat mig något att införskaffa, så det är ju inte så att jag gör en förlustaffär genom att inte få den såld. Men jag trodde faktiskt inte det skulle vara några som helst problem att få den såld, snarare trodde jag att det skulle vara i alla fall någon som hörde av sig. Men inte i dagsläget i alla fall, så får se om jag har bättre tur med tiden. Det är bara synd att ha elektronik liggande hemma till ingen användning, det känns som ett väldigt slöseri – och just därför vill jag gärna få den såld. Tänker att det kanske finns någon som kan tänka sig att köpa för att ha i sommarstugan eller liknande? Men det verkar inte så eftertraktat.
Vi har redan internet i stugan, jag har ett bra mobilt bredband med en behändig router och hemma har vi också ett fullt fungerande bredband – så vi har liksom ingen användning för denna router. Och då är det ju perfekt om man kan sälja den vidare till någon som faktiskt behöver den här typen av router. Men det verkar inte som att jag kommer ha någon större framgång i dagsläget, intresset verkar vara oerhört svalt tyvärr. Å andra sidan har annonsen bara legat ute ett par dagar, så jag kan fortfarande ha framgång och få den såld – det kanske bara är jag som är otålig och vill få till en affär så fort som möjligt?! Jag får nog snarare rusta mig med lite mer tålamod helt enkelt och hålla tummarna för med tiden få routern såld.