Jag lägger inte till vem som helst som vän!

Allteftersom jag fått fler besökare på min blogg, har jag anat en annan trend som verkar komma med en hyfsat välbesökt blogg. Jag har nämligen börjat få en massa vänförfrågningar från vilt främmande människor. Någon enstaka kan skicka med ett meddelande och tala om att man följt min blogg under en tid och nu vill bli vän med mig på Facebook.
Jag har dock en strikt ”policy” för vem jag lägger till på Facebook. Jag lägger bara till personer som jag har eller haft en relation till. Det vill säga vänner, kolleger, klasskompisar och liknande. Jag har personer på min vännerlista som jag inte träffat sedan jag gick på lågstadiet – alltså för 35 år sedan. Så det är ganska frikostiga ”regler” jag har för vem jag lägger till trots allt, åtminstone enligt min mening. Men en person som jag inte känner, utan som ”bara” följt min blogg under en tid har jag ingen relation till. Det är kul och smickrande med personer som följer min blogg och som vill bli vän med mig på Facebook. Men för att jag släppa in någon i den privata sfär som mitt Facebookkonto utgör, ska det till lite mer än att man läser min blogg.

Vi har nog alla olika inställningar till vem vi lägger till på Facebook. För somliga kan man lägga till personer som man knappt känner och bara har en väldigt lös relation till. Men jag vill hålla mitt Facebookkonto hyfsat privat och lägger därför bara till personer som jag har en mer uttalad relation till. Somliga har jag träffat någon enstaka gång, somliga har jag inte träffat på 35 år, andra har jag dejtat under en period och vi har sedan gjort slut men förblivit någon slags vänner och följer varandra på Facebook. Men det är fortfarande personer som jag har eller har haft en relation till.
Så nej, jag lägger faktiskt inte till någon som följt min blogg, oavsett hur länge man gjort det. Det är jättekul med följare på bloggen, jag vill gärna ha så många som möjligt. Men jag gör skillnad på min blogg och på Facebook. Så sorry till er som följer min blogg och går i funderingar att lägga till mig på Facebook! Jag kommer inte acceptera vänförfrågningarna.

Jag kan samtidigt klargöra att det inte är en självklarhet att få vara kvar på min vännerlista bara för att man en gång har blivit tillagd. När jag ändå är igång menar jag… Jag har väldigt svårt för Sverigedemokrater till exempel, vilket jag inte tror är en hemlighet för någon som känner mig. Du får rösta på vad du vill på valdagen var fjärde år, men lägger du tid på sprida hat, dynga, rasism och annat trams kommer jag förmodligen inte vilja se dina inlägg i mitt flöde.
Somliga tycker att deras yttrandefrihet kränks när de blir bortplockade från någons vännerlista på grund av något man skrivit. Men det är ju förstås bara trams och ingenting annat. Du har rätt att skriva vad du vill på Facebook utan att det ska ge repressalier från myndigheterna – det är det som är yttrandefrihet. Att sedan någon inte vill vara vän med dig på Facebook på grund av dina åsikter, kränker inte din yttrandefrihet. Som vuxen får man stå upp för sina åsikter och även förvänta sig mothugg från meningsmotståndare. Mothugg kan bestå av många saker, till exempel att man – som jag – inte vill mötas av hat och rasism i mitt flöde i sociala medier. Du får ventilera vilka åsikter du vill i sociala medier och myndigheterna i Sverige inte rätt att straffa dig för det. Men att bli bortplockad eller till och med blockerad i sociala medier av meningsmotståndare kränker inte din yttrandefrihet. Punkt slut.