Jag är faktiskt lite förvånad. På senare år har det pratats mycket om hur attraktivt och ”hippt” Bagarmossen har blivit. Många har insett att det är överkomliga resor till stan, samtidigt som man har naturen nästintill bokstavligen runt hörnet i form av Nackareservatet. Till det finns ett bra litet centrum med den allra viktigaste servicen, så man behöver inte åka in till stan för att uträtta de viktigaste vardagsärendena. Bagarmossen är en av de stadsdelar där priserna på bostadsrätter ökat mest på senare år – på bara några år har tydligen priserna stigit med över 30 %.
Så när vi bestämde oss för att börja leta efter en större lägenhet, trodde jag att vi satt på ett ganska attraktivt bytesobjekt. Jag trodde någonstans att vi skulle ha ganska lätt att byta bort en stor tvåa med relativt låg hyra, bara ett par hundra meter från Bagarmossens centrum. Jag kanske inte såg framför mig någon anstormning av erbjudanden, men ändå att det skulle vara en viss efterfrågan på att byta till sig vår lägenhet.
Vi har under en ganska lång tid annonserat ut lägenheten för byte på olika sajter, men det har varit lättare sagt än gjort att få till ett byte. Oftast får vi rena skambud, som går helt stick i stäv med vad det faktiskt är vi söker. Antingen ligger lägenheten vi erbjuds långt ut ifrån stan eller så är det ren ockerhyra att betala. Vi är givetvis beredda att gå upp i hyra eftersom vi vill ha en större lägenhet, men vi vill inte betala hur mycket som helst bara för att bo.
Skambuden kommer trots att vi tydligt skriver i annonserna vad det är vi söker och att vi inte kan tänka oss något annat än det som beskrivs i annonsen. Det är inga höga krav vi har, men vi vill bo inom tunnelbanenätet, ha en trea på minst 80 kvadratmeter, max 25 minuter från stan och max 12000 i månaden i hyra. Känns ändå ganska realistiskt, eller hur?! Men lik förbaskat får vi nästan bara erbjudanden som inte uppfyller våra krav på ett eller annat sätt.
Det har blivit ett ganska stort irritationsmoment att folk inte läser vad vi faktiskt efterfrågar, utan på vint och förlust slänger iväg frågor om lägenhetsbyte. Andra noterar inte ens att det är ett byte vi är ute efter, utan få otaliga förfrågningar om att hyra ut vår lägenhet i andra hand. Trots att det tydligt framgår av annonsen att det är ett lägenhetsbyte vi är ute efter. Bostadsmarknaden i Stockholm är stentuff och det är svårt att få tag i någonstans att bo, så jag förstår att många är desperata. Men det kostar så lite att faktiskt läsa en annons innan man ens tänker tanken att eventuellt slänga iväg ett mejl.

Bostadsmarknaden i Stockholm som sagt helt sjuk på flera sätt. Det är en bostadsbrist som inte går att beskriva för någon som inte bor i Stockholmsområdet. Vi kan inte annat än skatta oss lyckliga som har ett förstahandskontrakt med så pass bra läge som vi ändå har. Vi håller förstås koll på vad som kommer ut i vanliga bostadskön också, men det känns ibland aningen lönlöst. Jag har drygt 21 år i bostadskön, men det är inte många lägenheter som jag har en rimlig chans att få den vägen. När det dyker upp lägenheter utifrån de kriterier vi satt upp, kan man ge sig fasen på att det är personer med den dubbla kötiden som anmäler sitt intresse. Det är helt enkelt svårt att konkurrera med folk som har bortåt 35-40 år i bostadskön.
Samtidigt säger det ju en hel del om bostadsmarknaden i Stockholm när det krävs så pass lång kötid för att alls ha en chans till en lägenhet med hyfsat läge och mänsklig hyra. Jag är minst sagt glad att jag inte är ung idag och ska försöka ta mig in på den stockholmska bostadsmarknaden. Det är just det första kontraktet som är svårast att få, sen är man i alla fall på banan, har något som man eventuellt kan byta med och liknande. Det är egentligen inte särskilt förvånande att det cirkulerar kontrakt för svarta pengar – och det är ofta ganska stora summor vi pratar om. Jag har hört om folk som betalat runt 400 000 kronor svart för ett förstahandskontrakt, pengar som man inte alls är garanterad att få tillbaka den dag man flyttar.
Sen tror jag samtidigt att det blivit ovanligare med svarta pengar för hyreskontrakt. När jag letade lägenhet för 20 år sedan, hörde man hela tiden att folk ville ha pengar under bordet för ett byte. Numera är det trots allt rätt sällan som svarta pengar kommer på tal vid ett eventuellt lägenhetsbyte.

Ett tag verkade det faktiskt som att vi hade ett byte på G, att vi skulle kunna byta till oss en trea i samma port vi redan bor i. Allt stämde så bra, det var en stor trea med bra hyra – och dessutom trivs vi bra i Bagarmossen och har inget emot att bo kvar här. Men i sista stund drog sig spekulanterna ur och var inte längre intresserade av ett byte. Det är nog första ”nobben” där jag verkligen känt mig besviken över att ett byte inte blivit av. Mentalt hade jag i princip redan flyttat in i den där trean, innan vi ens gått på visning. Så de kändes faktiskt lite trist, men nu får vi leta vidare och förhoppningsvis hittar vi något annat snart istället.

Relaterade artiklar

Svenska Dagbladet 1

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: