Så är vi inne i augusti och två tredjedelar av sommaren har vid det här laget passerat. Man fascineras alltid av hur snabbt tiden passerar, hur fort det går från månad till månad, från årstid till årstid. Om några veckor går vi in i första höstmånaden och vardagen tar återigen vid på riktigt allvar. Nu tar snart de veckor vid som jag planerat för redan i juni. Jag har en filminspelning på två dagar i Strängnäs och jag har pusslat med hyrbil för att få bästa möjliga pris. Jag kommer inte gå mycket i vinst på inspelningen, utan jag gör det mycket för att det är kul och för att ha en post till på CV:n. Mitt motto är att minst gå plus/minus noll, helst med vinst – men jag ska aldrig betala för att vara med på en inspelning.
Nu går jag från att ha haft några veckor i princip tomma i kalendern till att plötsligt vara ganska fulltecknad. Det kommer bli lite av en rivstart, men jag gillar ju när kalendern är fulltecknad så jag klagar inte på att det är så även direkt efter semestern. Jag har tittat över bilhyran till nästa tripp till Söderhamn och bokat om för att spara lite pengar. Först hade jag bokat för att kunna ha bil till jobbet några dagar, men insåg att det bara är en dag jag egentligen behöver en och kände inte att det var värt pengarna. Så jag finner mig i att åka kollektivt samtliga dagar, vilket jag trots allt är rätt van vid vid det här laget. Trots allt sparar jag drygt 2.000 kronor på att avstå de extra hyrdagarna och bara ha hyrbil då jag verkligen behöver den.
Jag känner ibland att jag blir lite rastlös när jag är långledig och det brukar kännas skönt när vardagen återigen tickar igång efter semestern. Det är den övervägande känslan även i år, men å andra sidan har jag bara haft tre veckors semester och jag skulle gärna haft en vecka till känner jag nu. Men det är lite sent att ändra på vid det här laget och nu har jag trots allt saker inplanerade som jag ser fram emot. Så det är på sätt och vis ändå skönt att komma tillbaka till civilisationen igen och att återgå till vardagen och gängse rutiner. Just höstarna brukar kännas som en omstart på något vis, det är mycket som börjar när hösten kommer och det är en rolig tid. Många brukar inte tycka om hösten, medan jag är precis tvärtom. Jag gillar det lite mörka och mysiga, att kunna kura inomhus med tända ljus och en bra långfilm på TV.
Nu har jag för den här gången lämnat ön som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag har många fantastiska barndomsminnen från ön och kan fortfarande känna känslan när man kom ut första gången på vårkanten för att göra i ordning stugan inför sommaren. Och jag minns känslan av första gången man sprang barfota över stenarna – hur ont det gjorde under fötterna innan de vant sig vid att vara barfota. Efter några dagar flög man fram som jehu bland stenarna utan att det gjorde det minsta ont. Nu som vuxen använder jag ytterst sällan strumpor under semestern. Däremot går jag sällan ut utan sandaler på fötterna, jag har inte tålamod längre att låta fötterna vänja sig vid att springa barfota bland de vassa stenarna. Detta trots att jag idag har sämre känsel i fötterna efter min operation för några år sedan.
Men det känns på ett vis lite skönt att vara tillbaka i stan, även om jag inte direkt längtade hem under de sista dagarna i stugan. Det som är skönt är kontrasterna mellan de bekvämligheter man har man har iland kontra det enklare livet i skärgården. Det är skönt med dusch, en vanlig toalett, att ha nära till affärer och allt annat bekvämt när man är hemma. Samtidigt är känslan den omvända när man kommer ut i stugan på försommaren.
Imorgon kommer morgontidningen tillbaka i brevlådan och jag kan verkligen se fram emot att återigen ha en tidning att bläddra i till frukosten – något jag inte haft den senaste månaden. Jag är ganska nördig när det kommer till morgontidningar och prenumererar på inte mindre än fyra tidningar – även om alla av dem inte kommer varje dag. Vilket nog är tur, för då skulle jag inte hinna läsa dem.
Jag kan tänka mig att tidningsbudet börjar tröttna lite på mig emellanåt, eftersom jag med jämna mellanrum lägger om mina prenumerationer. Nu har jag dock hittat ett upplägg som jag trivs bra med och förmodligen kommer fortsätta med ett tag framöver. Och jag minns själv hur lugn tillvaron kunde vara sommartid som tidningsbud, då många var bortresta och inte var kvar inne i stan. Under några år i övre tonåren jobbade jag som tidningsbud om nätterna för att tjäna lite egna pengar – och somrarna var alltid mycket lugnare när folk åkte iväg till sina sommarstugor eller vad man nu gjorde under semestern. Så att man – som jag – gör uppehåll i prenumerationen under några sommarveckor är knappast något ovanligt.