allkonstnarenDet går inte en vecka utan att man ser plankare i Stockholms tunnelbana. Personer som ett eller annat sätt tar sig förbi spärrarna utan att lösa en biljett. Riskerna är helt enkelt för små att åka dit, liksom inte alltför kännbara böter för den som trots allt ändå fastnar i de få kontroller som utförs. Det är långt mer än en gång jag varit med om att folk tagit rygg på mig när jag ska igenom spärrarna och åkt snålskjuts på att jag blippat mitt snålt förvärvade SL-kort. Det vet vi alla att månadskorten är ganska dyra nuförtiden. 950 kronor får man numera punga ut med för att åka obegränsat under en månad i kollektivtrafiken. Det är en ganska kännbar utgift för många av oss. Just därför stör det mig något fruktansvärt att vissa tar sig friheten att smita in bakom mig och åka snålskjuts på mitt månadskort.
Jag har nu fått nog och de gånger jag upptäcker i tid att någon försöker smita igenom spärrarna bakom mig, brukar jag stanna upp och stoppa vederbörande. Vissa är för snabba, men väldigt brukar jag ändå hinna reagera och faktiskt få stopp på personen. Hittills har det bara en gång att det blivit någon form av diskussion. Då var det en ung kille som försökte smita genom spärrarna när jag “blippat” mitt kort och var på väg genom spärrarna. Han såg helt oförstående ut när jag stannade, vände mig om och frågade om han inte tänkte betala för sig. Han tittade på mig som om han inte förstod frågan. Sen kom det något svävande svar om att han inte hade pengar. Jag kontrade med att det inte var någon ursäkt, då fick han väl stanna hemma. “Så om man inte har pengar ska man utestängas från kollektivtrafiken?” var pojkvaskerns fråga till sist. Jag frågade om han hade samma fåniga argument i kassan på Ica. Då gav han upp och gick, tro’t eller ej.
Men jag kommer fortsätta säga till personer som försöker planka på mitt månadskort. Jag betalar inte dyra pengar för att någon okänd person ska få åka gratis, det gör jag bara inte. Man kan ha åsikter om att kollektivtrafiken är dyr, att den ska vara avgiftsfri och så vidare, men det är inte rätt sätt att nå dit genom att planka.
För min del skulle man gärna få ha hur många kontroller som helst i kollektivtrafiken. Det är väldigt sällan jag själv hamnar i kontroller, men blir lika glad varje gång det sker. Jag har alltid giltig biljett med mig och – när så varit befogat – något som styrker eventuell rätt till rabatt (som nu när jag pluggat, har jag haft mitt studentkort med mig eftersom det ger rätt till studentrabatt). Det är liksom inget besvär att någon extra få plocka fram sitt kort och vissa det för en kontrollant.
Häromdagen blev det kontroll på pendeln när jag var på väg till jobbet. Det var första kontrollen på flera månader som jag hamnat i. Jag har faktiskt undrat var kontrollanterna varit under den gångna tiden. I perioder hamnar man i kontroller lite då och då, sedan är det väldigt lugnt på en den fronten under andra perioder. Ska man komma åt friåkarna, är det just täta kontroller som gäller. Det ska inte vara riskfritt att planka och tro att man kan komma undan med det.
Själv välkomnar jag varje kontroll jag hamnar i, jag tycker bara det är positivt. Jag har alltid blivit bra och respektfullt bemött av kontrollanterna, även om jag vet att de många gånger säkert har ett väldigt otacksamt jobb. Det är långt ifrån alla som sympatiserar med kontrollerna, oavsett om man har något att dölja eller ej. Själv kan jag inte se problemet i att fiska fram SL-kortet någon extra gång här och där. Trots allt ligger det i allas intresse att man har kontroller och att det ska vara svårt och jobbigt att planka. kommer vi inte tillrätta med problemet, kommer biljettpriserna stiga ännu mer – något som drabbar alla oss som vill göra rätt för oss och ha en giltig biljett när vi vill åka någonstans.
De nya spärrarna i tunnelbanan har säkert gjort sitt till för att minska antalet plankare, men det har inte tagit bort problemet på långa vägar. Jag kan bli lite irriterade när jag går till pendeln när jag ska hem från jobbet efter avslutat arbetspass. Stationen där jag hoppar på har varken spärrar eller spärrvakt, bara en spärrlinje och några automater där vi ärliga resenärer kan “blippa” våra kort. Det är självklart att många smiter förbi utan giltig biljett.
Jag minns min tid i London i slutet av 90-talet. Där var kontrollmekanismen i tunnelbanan och på pendeln en helt annan. Man hade visserligen inga spärrar till pendeltågen, men jag hamnade i säkert en gång i veckan. Så det var inte många som tyckte att det var lönt mödan att fuskåka. Och i tunnelbanan skulle man inte bara visa sin biljett när min gick genom spärrarna till tunnelbanan, utan även när man stigit av och skulle lämna perrongen. Då kontrollerades det att man köpt biljett till rätt station.
Nu är det enhetstaxa i Stockholm, så just systemet för Londons tunnelbana är inte tillämpligt här. Men har man täta kontroller att resenärerna har giltiga biljetter, då blir det inte lika frestande att fuska. Framförallt om det är kännbara böter för den som inte har en giltig biljett.
