Visar: 151 - 160 av 184 RESULTAT
Dagbok

Unsubscribe from this list

Alltså, hur trött är man inte på alla reklammejl man får i inkorgen hela tiden?! Vissa dagar tycker jag inte att jag gör något annat än raderar reklam från inkorgen. Jag brukar alltid avsäga mig prenumerationen av nyhetsbrev och reklam när den möjligheten finns, vilket det oftast gör när det är seriösa företag. Men många gånger går det inte mer än några få veckor, så är utskicken igång igen från samma företag – detta trots att man försökt avsluta prenumerationen.
Är det någon som överhuvudtaget läser dessa mejl? Finns det någon som tänker ”åh, vad kul, nu har jag fått reklam från det här företaget”. Finns det folk som på fullt allvar sitter och går igenom dessa mejl noggrant och läser dem från början till slut? Själv har jag nog aldrig gjort det, måste jag säga. Jag tycker mestadels att dessa utskick är en besvärande belastning, i princip att jämställa med annan spam och till 99,9999 (…) % läser jag dem inte överhuvudtaget utan raderar dem snabbare än de kommit. Givetvis sedan jag sett till att avregistrera mig från sändlistan.

Blogg Internet

Ibland funderar jag på att lämna sociala medier

Jag blir så trött på folk som inte kan bete sig i sociala medier. Folk som tycker det är helt okej med påhopp, kränkningar eller bara vara allmänt otrevlig. Sociala medier är ju i sig inget nytt, så vi borde vid det här laget ha lärt oss hur man faktiskt beter sig i dessa sammanhang. Men somliga tycks faktiskt besitta ganska grava inlärningsproblem och kan inte greppa hur man beter sig mot sina medmänniskor – även det sociala samspelet sker via en dataskärm och ett tangentbord.
Jag har i skrivande stund bloggat i ungefär 15 år och som bloggare gäller det att väcka känslor för att få läsare – och framförallt för att få läsare att komma tillbaka till bloggen igen. När jag skriver mina inlägg, kan jag ibland spetsa till budskapet helt enkelt för att väcka reaktioner och kanske faktiskt provocera lite. Men med det sagt, är jag noga med att aldrig kränka, förtala, vara otrevlig eller ägna mig åt några andra dumheter. Jag ventilerar vad som är mina åsikter, men håller mig inom ramarna för ett sunt, socialt samspel.

Internet

Vem som helst får faktiskt inte vara min vän på Facebook

Det där med sociala medier är inte alltid helt enkelt. Folk blir som förbytta så fort de hamnar bakom ett tangentbord, skymd av en skärm och inte har en levande person framför dig, utan du kommunicerar genom datorn. Det där med social kompetens tycks totalt försvinna när man sitter gömd bakom en dataskärm.
Det lustiga är att personer som jag i verkliga livet – utanför internet – kan uppleva som trevliga, snälla och socialt kompetenta visar helt andra sidor när man kommunicerar på till exempel Facebook. Plötsligt kan det komma riktigt otrevliga kommentarer från dessa personer, kommentarer som jag tvekar på om de skulle komma med om man satt ansikte mot ansikte.

Dagbok

Tillbaka i etern

Mars månad 2022 har verkligen visat sig från sin bästa sida hittills. Strålande solsken och tämligen höga temperaturer somliga dagar, åtminstone här i Stockholm. Jag har insett vilket ljusinsläpp det är i vår nya lägenhet och vad ljust det blir när solen är framme. Vi bor i en hörnlägenhet och har solinsläpp i princip hela dagen genom något av lägenhetens fönster. Jag undrar hur det kommer att bli till sommaren, om det kommer bli varmt i lägenheten när man har sol så pass många timmar varje dag. Förra lägenheten hade också relativt bra solinsläpp på dagarna – och där kunde det bli rätt varmt sommartid. Nu bor vi högre upp i huset och solen blir inte lika skymd av kringliggande hus och träd, så det blir fler soltimmar in i lägenheten. Redan nu har vi emellanåt haft balkongdörren öppen för att vädra vissa dagar, så ska verkligen bli intressant att se hur det blir till sommaren.

blogg
Blogg

Hjärtat i halsgropen

Under det senaste dygnet har nog mina trognaste följare inte riktigt känt igen sig på min blogg. Stundtals har det inte ens gått att komma in på bloggen för att läsa inläggen. Man har hos Wordpress – där bloggen ligger – lyckats skrämma upp mig rejält och ett tag var faktiskt bloggen mer eller mindre raderad.
Det började med att jag behövde jag behövde förnya mitt abonnemang. Något som är ganska dyrt eftersom man betalar årsvis, så jag har skjutit på det in i det längsta. Men igår var det dags, eftersom mitt abonnemang helt enkelt gick ut. Så aningen motvilligt betalade jag de 3000 kronor som det kostar per år. Men när jag sedan loggar in igen, gör jag upptäckten – i princip alla inlägg, bilder och filmer som funnits på bloggen var raderade. Kvar fanns några få inlägg som är flera år gamla. Förtvivlat navigerar jag runt bland menyvalen för att se om något går att rätta till eller om det gick att komma i kontakt med någon support. Även den design jag arbetat fram var raderad och bloggen var sig inte lik på något sätt alls.
Efter mycket letande, lyckades jag komma i kontakt med Wordpress’ support. Det tog supporten några timmar, men efter ett tag kom i alla fall alla inlägg och mediefiler tillbaka. Ytterligare någon timme senare fick jag en länk för att återställa bloggen. Jag klickade på länken – och en stund senare var bloggen sig lik igen. Puh! 😅

Internet

Näthat

Jag är egentligen ganska förskonad från gisslet med näthat, det är ganska sällan jag får utstå hat, hot och otrevligheter på nätet. Men det händer, det är som att det går lite i perioder hur ofta man får utstå att folk inte kan bete sig som de vuxna människor de trots allt ändå är. Jag brukar kunna hålla min egen Facebooksida rätt ren från otrevliga kommentarer, den som inte kan sköta sig där brukar bli blockerad utan någon större pardon. Men jag är till och från aktiv i lita andra grupper på Facebook och på Twitter – och där är tonläget ett helt annat. Inte minst när man diskuterar ämnen som politik och invandring, kan tonläget snabbt bli uppskruvat och somliga – inte minst på högerkanten – går mer eller mindre upp i falsett för minsta lilla grej. Det är mer än en gång som det skett att folk börjat skicka privata meddelanden till mig via till exempel Messenger för att sprida sitt hat. Även då har jag för vana att blockera vederbörande eftersom man inte har vett att bete sig. Det lustiga är att det verkar ha mer skruv än att komma med sakliga argument. Vissa ger sig dock inte, utan letar reda på andra sätt att kontakta mig och fortsätta sprida oförskämdheter omkring sig. Hittills har det inte hänt att någon faktiskt ringt upp mig, men jag misstänker att mer eller mindre är en tidsfråga innan det sker.

Internet

Att ägna sig åt internetshopping

Jag har nog inte bara gjort mig osams med tidningsbudet i mitt område, som säkerligen stör sig på alla tidningar jag prenumererar på, liksom prenumerationer som kommer och går. Utöver att läsa en massa morgontidningar, har jag för vana att handla en del på internet. Jag köper nästan allt jag behöver på internet numera och det är rätt sällan jag besöker fysiska butiker.
Det som dock är lite klurigt att handla via internet är kläder. Man måste ju helt enkelt prova och se hur plaggen sitter innan man bestämmer sig för att köpa plagget eller ej. Ett plagg som först ser snyggt ut kan sitta väldigt dåligt när man väl tar på sig det – och tvärtom. Ett snyggt plagg kanske sitter oerhört dåligt och blir ointressant att köpa när man väl provat plagget.
Jag köper oftast märkeskläder och handlar mycket på rea. I ärlighetens namn är det nästan bara reaplaggen jag tittar på när jag handlar kläder. Jag har hittat en favoritnätbutik, där jag handlar i princip alla mina kläder. De har ett enormt utbud av reavaror varje gång man tittar in, så det är sällan särskilt svårt att hitta plagg man vill prova. Dessutom har de fri retur, så det kostar liksom ingenting extra att beställa hem plagg, prova dem och sedan returnera de plagg man av någon anledning inte vill ha. Sen har de inte bara kläder, utan accessoarer som klockor, smycken och solglasögon – inte minst solglasögon och klockor är jag ett stort fan och spendera en hel del pengar på. I skrivande stund äger jag nog ett tiotal klockor och ungefär lika många par solglasögon.

Dagbok

Nojig för datahackers

Häromdagen skulle jag ha en videokonferens hemifrån och loggade några minuter innan in mig på datorn för att vara med på det aktuella mötet. Men när jag loggar in mig på själva mötesappen, får jag ett felmeddelande jag aldrig fått tidigare, trots att jag genom åren haft ganska många möten via Zoom, Skype och liknande applikationer. Meddelandet löd ungefär ”Din kamera och mikrofon används redan av en annan app”, detta trots att jag inte hade något annat program igång för tillfället – och än mindre använt varken kamera eller mikrofon på jättelänge.
Jag lyckades koppla upp mig mot mötet på telefonen istället och betade av det hela, men kunde inte riktigt slappna av; jag blev liksom lite nojig av att datorn hävdade att jag använde kamera och mikrofon utan att göra det. Tankar om att någon kanske tagit sig in i min dator började ploppa upp, det är liksom inte riktigt vad man längtar efter att få sin dator hackad. Datorn står dessutom i sovrummet, så man behöver inte ha mycket fantasi för att förstå vilken typ av bilder fel person kan ta om man lyckas kapa min webkamera.

Internet

Varför kan vi inte använda sociala medier utan att hata varandra?

Det där med yttrandefrihet är en frihet under ansvar. Ett ganska stort ansvar dessutom, då det är en frihet med vissa begränsningar som inte ska blandas ihop med åsiktsfrihet. Jag får exempelvis tycka att du är en ful idiot, men det är inte nödvändigtvis förenligt med yttrandefriheten att jag talar om det för dig. Det är inte olagligt att ha åsikten att alla invandrare är pedofiler som ritualmördar små barn och gifter sig med minderåriga, men det kan falla under hets mot folkgrupp att uttala sådana åsikter.
Du kan heller inte förvänta dig att ventilera dina åsikter – oavsett vilka åsikter det är – på vilken plattform som helst. Kommenterar du på en blogg eller någons Facebooksida, är det upp till sidans administratörer om de vill låta kommentarerna ligga kvar eller ej. Och det är inte censur om administratörerna tar bort dina kommentarer.
Inte minst från högerhåll tramsas det ofta väldigt mycket om det där med yttrandefrihet och vad som är censur eller ej. Jag själv brukar inte dra mig för att plocka bort personer som har – enligt mig – alltför obekväma åsikter om olika saker från till exempel Facebook. Somliga har jag till och med blockerat. Jag vill helt enkelt inte ha en massa hat och befängda åsikter om invandrare i mitt flöde. Men jag får då ibland höra att de tycker sig ha blivit censurerade och utsatta för både det ena och det andra. Trots att de själva spritt en massa hat och annan skit omkring sig, men det är något som de enligt sin egen uppfattning har rätt att göra i yttrandefrihetens namn.

Kärlek och relationer

Jakten på kärlek

Fram tills jag träffade min sambo för ganska exakt sju år sedan, var jag en frekvent medlem på olika datingsajter på internet. Det var jag till och från under ganska många år, i jakten på den rätta. Några längre förhållanden blev det och någon enstaka har jag fortfarande kontakt med, fast på ett vänskapligt plan. De flesta av dem jag träffade var mer eller mindre normala, men så här i efterhand är det knäppgökarna jag minns allra mest bland alla dem jag gick minst en dejt med.
Somliga behövde jag inte ens träffa innan jag insåg att inte skulle kunna bli något långsiktigt förhållande. Jag minns tjejen som jag började mejla lite me, men som väldigt tidigt ville sälja sina använda underkläder till mig för ganska dyra pengar. Mycket kan man säga om mig, men någon fetisch för använda damunderkläder jag inte. Så just den tjejen blev det inga dejter med – och inte särskilt många mejl till heller.