Shit, vilken dålig inspiration jag haft för bloggen på sistone. Det får liksom bli skärpning på den punkten känner jag. De senaste dagarna har jag visserligen suttit en del vid datorn, men istället pillat med annat och inte riktigt kommit mig för att skriva något på bloggen. Det har alltid gått lite upp och ner med mitt bloggande, vissa dagar har man helt enkelt inget att skriva om – jag är ganska imponerad över folk som i princip dagligen kan uppdatera bloggar och andra sociala medier med diverse roliga saker man gjort. Fullt så mycket händer det inte i min vardag känns det som.
Sen har jag en liten annan inställning till vad jag lägger ut på bloggen än vad många andra bloggare. Jag lägger ut ytterst lite om sådant som involverar andra personer, i synnerhet bilder. Det är en lång historia varför jag har den policyn, men det har med personers integritet att göra – och gör förstås att antalet ämnen jag “kan” skriva om minskar.
I måndags var jag på första filminspelningen på väldigt länge. Jag skulle ju ha varit med på en för ett antal veckor sedan, men då åkte jag på covid och var tvungen att stanna hemma. Ytterligare en förfrågan om filminspelning var jag tvungen att avböja under min sjukdomstid. Sedan har det varit tyst från produktionsbolagen och jag har inte fått så många statistjobb – fram tills jobbet i måndags dök upp. Det blev en lång dag, men var superkul att vara igång med filminspelningar igen. Nu hoppas jag att det återigen lossnar och att det börjar dyka upp uppdrag igen. Jag vet att januari generellt är en lugn månad, sen brukar det ticka igång igen i februari.
Måndagen blev en lång dag med start 13:30 på eftermiddagen och avslut först vi midnatt. Jag fascineras av det tålamod de allra flesta statister visar med omtagning efter omtagning av samma scen om och om igen. Och än mer imponeras jag av skådespelarna som med samma inlevelse agerar i sina roller trots att man är inne på omtagning nummer sju. Att vara statist kan vara nog så jobbigt, men jag kan inte fantisera om hur det är som skådespelare då man ska komma ihåg repliker och orka ha inlevelse i rollen.
Som liten drömde jag ibland om att bli skådespelare, men det är nog inte så glamouröst som man kan tro – snarare är det ganska slitigt och tröttsamt. Inte minst om man ska tänka sig att jobba med film eller TV. Sen är det också mycket skratt, det kommer inte att komma ifrån. Det är många gånger det blivit riktigt tokigt på olika sätt under tagningarna, vilket givetvis framkallat enorma skrattsalvor.
Så har jag varit på bio för första gången på oerhört länge, denna gång igår kväll. Jag har inte varit på bio på ett par år tror jag, men nu var det dags – och denna gång blev det filmen Avatar. Det var kul att komma iväg lite, men filmen var kanske inte någon direkt höjdare, vi var inte särskilt imponerade. Scenografin var häftig, det tänker jag inte neka till, men storyn var ganska fantasilös. Faktiskt för att inte säga lite larvig stundtals. Visst, stundtals var den spännande och underhållande men helhetsintrycket var inte särskilt imponerande.
Jaja, kul att komma iväg i alla fall, att göra något annat i vardagen. Det blev middag ute innan filmen och sedan tre timmar långfilm. Så kom hem aningen senare än jag räknat med från början, jag hade inte kollat hur lång filmen var i förväg utan räknade med maximalt två timmars tidsåtgång för filmen. Inte för att det gjorde någonting att det blev ytterligare en dryg timme till mot vad jag räknat med, det blev bara lite senare i säng.
Nu väntar några dagars arbete och det kommer bli ganska intensivt någon vecka framåt. Jag behöver vara ledig några dagar i mitten av februari och har bytt pass för att slippa ta semester. Så mitt schema blir lite spretigt den kommande tiden med jobb några dagar, ledig en dag, jobb igen för att sedan vara ledig följt av ett ensamt arbetspass. Men det får bli så när man behöver vara ledig – och det var korrekt beslut att jobba in de lediga dagarna i förväg, då har jag det liksom överstökat. Skulle jag jobba in det i efterhand, hade det bara känts surt.
För en gångs skull jobbar jag dag ett par dagar, vilket hör till ovanligheterna. I normala fall jobbar jag ju enbart natt, vilket egentligen passar mig perfekt. Men nu har vi en del folk sjuka och man behövde täckning för ett par dagpass, så jag gick med på att byta. Det är lite ovant, eftersom det generellt är mycket mer att göra på dagpassen och mer att hålla koll på, fler bollar att hålla i luften. Men kul med lite variation emellanåt, något jag inte har särskilt mycket emot.