I måndags gick så beställningen till tryckeriet iväg, denna gång har jag beställt julkort (både för firman och privata), kuvert, visitkort, reklampennor samt reklam att sätta på bilen så att det syns när jag är ute och kör i tjänsten. Jag är mycket noga med att synas ordentligt när det kommer till firman och skickar med reklamprylar när jag fakturerar, ser till att en logga på bilen när jag kör någonstans och så vidare. Nu behövde lagren fyllas på lite och dessutom ska jag få iväg årets skörd av julkort. Jag har dragit ner på antalet julkort ganska rejält de senaste åren och från att skickat över 300 stycken per år, skickar jag numera knappt 250 stycken. Trots allt blir det billigare i slutändan, både när det kommer till själva korten men också till portot – för det ironiska är att frimärkena kostar nästan dubbelt så mycket som själva korten numera. Medan jag betalar ungefär tio kronor styck för julkorten, så kostar ett julfrimärke 17 kronor – vilket givetvis är en markant skillnad. Jag som är lite äldre minns den tid då ett frimärke kunde kosta några få kronor, medan det idag är förhållandevis ganska dyrt att skicka brev. Kanske är jag dessutom lite gammalmodig som fortfarande skickar julkort i dessa tider av högteknologi med internet och allt vad det är. Men jag tycker det är en fin tradition och håller mig gärna till denna ytterligare några år. Dessutom ger det mig som företagare ett gyllene tillfälle att marknadsföra mig litegrann och faktiskt synas. För någonstans är det ju trots allt så att man sticker ut lite ur mängden när man fortfarande skickar julkort, något som ytterst få gör numera. Förr om åren fick jag ganska stora mängder julkort, men numera får jag max ett tiotal per år – oftast mycket mindre än så.
Nu återstår utmaningen att få hem paketet, då tryckeriet har den dåliga vanan att anlita UPS för att skicka sina paket – och det är mer regel än undantag att leveranserna inte fungerar. Det är nog bara PostNord som fungerar sämre på den fronten om jag ska vara helt ärlig. Jag har haft många duster med UPS genom åren, men sedan jag börjat fakturera dem för den tid jag måste spendera på att hämta ut paket de först inte behagat leverera och sedan lämnat till fel utlämningsställe, så har det faktiskt börjat bli bättre. Visserligen har de inte betalat någon av de fakturor jag skickat till dem, men de har fått lägga tid på bestrida dem och på olika sätt ändå administrera att de får dessa fakturor. Och det är väl det jag på sätt och vis velat uppnå med att börja fakturera – jag har inte riktigt förväntat mig att de ska betala fakturorna. Nu har man i alla fall lovat att paketet ska levereras den första december och jag får hålla tummarna att det faktiskt också blir så. Annars får jag väl återigen börja bråka med UPS om paket som inte levereras som utlovat. Sedan återstår jobbet med att faktiskt skriva alla julkort, men det är ett tämligen kärt arbete trots allt. Firmans julkort – som utgör den stora majoriteten av korten – är helt färdigtryckta och ska bara adresseras och frankeras. Sedan tillkommer de privata julkorten som ska skrivas i lite större utsträckning, men det är också väldigt roligt.

Nu börjar vi närma oss senare delen av november och snart är det dags för första advent, något som känns helt fantastiskt för en julfantiker som undertecknad trots allt är. Första jultecknet är trots allt att julkorten är beställda, sen ska det inhandlas julklappar, julmat, glögg, pepparkakor och allt annat som hör denna del av året till. Det är ingen billig årstid vi går in i, men det är samtidigt också en väldigt rolig del av året. Så det får helt enkelt vara värt att det kostar lite extra med klappar, mat och julkort. Jag skattar mig lycklig om har ekonomin att helt enkelt kunna ha råd med ett vettigt julfirande och tänker på alla dem som av olika anledningar lever under existensminimum och inte har råd med klappar eller julmat. I synnerhet när det är barnfamiljer som inte känner att de har råd med klappar och julmat till barnen känns det lite extra vemodigt på något vis. Jag är själv inte uppvuxen i något välbärgat hem, men vi hade alltid råd med julfirande – och de idylliska jularna har satt sina spår i mig nu i vuxen ålder. Jag försöker nu ha lika idylliska jular som när jag var liten och är väldigt mån om att det ska vara sig så likt som möjligt på julafton och att ingen ska sitta ensam.
Med de arbetstider jag har nuförtiden, så är det sällan jag har både jul och nyår lediga utan oftast jobbar jag minst en av helgerna – många gånger delar av båda. Förra året kom jag lindrigt undan, då jag jobbade juldagen och nyårsdagen men i övrigt var ledig både jul och nyår. Det är inte som för folk med kontorstider som i första hand får söka ledigt i mellandagarna – själv får jag pussla för att åtminstone ha en av storhelgerna ledig. Nyår gör mig trots allt inte så hemskt mycket att jobba, medan jag allra helst vill ha julafton ledig. Att sedan – som förra året – jobba juldagskvällen är inte så farligt. Då hinner man ändå fira jul och behöver inte ta sig i säng jätte tidigt på julaftonskvällen. Sen får man väl erkänna att den stora nackdelen med att jobba skift är just att man aldrig vet om man är ledig just under storhelgerna – vanliga helger gör mig ingenting att jobba, men storhelgerna är man förstås helst ledig.

Vecka 47 bjuder annars på en hel del jobb, liksom förberedelser inför en kommande filminspelning. Jag har idag varit på fitting – alltså provat kläder – inför en kommande inspelning, och det är en av de mest seriösa fittingar jag varit på. Nästan två timmar höll man igång och provade olika plagg för att det skulle bli så bra som möjligt inför inspelningen som äger rum nästa vecka. Dock är det en välbetald inspelning och de växer inte på träd skulle man lugnt kunna säga. Jag blev väldigt förvånad att jag fick rollen utan någon provfilmning eller liknande, så de måste ha varit väldigt säkra på exakt vad de var ute efter. Jag har ju min hemsida med en massa rörligt material och ibland är det faktiskt så att produktionsbolagen nöjer sig med att titta på det liksom de bilder jag skickar. Utöver dagens fitting ska jag jobba extra onsdag och torsdag för att sedan vara ledig fredag till söndag om inget oförutsett inträffar. Helgen kommer ägnas åt sådant som man måste ha koll på som egenföretagare, det vill säga bokföring och redovisning av diverse kvitton. Tanken är också att jag ska sätta mig med räkningarna så att de betalas till veckan när lönen kommer. Jag har en tendens att skjuta på det där med räkningarna in i det sista, men nu vet jag att jag kommer ha dåligt med tid för att göra räkningarna till veckan – så det får helt enkelt bli i helgen. Det är kanske inte världens roligaste helgnöje att se till att betala räkningarna, men det måste trots allt göras – i alla fall om vi vill bo kvar i vår fina lägenhet, ha el i vägguttagen och kunna använda våra telefoner.
Det börjar så smått dra ihop sig för årsredovisning på firman, något redovisningsbyrån fixar med varje år. Så det är nu viktigt att komma in med alla underlag successivt så det som kan detta kan fixa med redovisningen i lugn och ro. Eftersom jag köper en del tjänster från utlandet, gäller helt andra regler för momsredovisningen än i normala fall och jag måste därför redovisa saker och ting extra tidigt. Nu betalar jag för tjänsten att någon annan ordnar med detta och håller koll på vilka regler som gäller för just mig – vilket är fantastiskt skönt. Jag behöver bara redovisa mina kvitton och fakturor, sedan sköter redovisningsbyrån resten. Den byrå jag anlitar är förhållandevis billig, så jag betalar inte särskilt mycket för att få redovisningen ordnad med löpande redovisning, momsdeklarationer och bokslut. Även om jag skulle kunna gå en kurs och kanske kunna ordna med det hela själv, så är det skönt att någon som är insatt och jobbar med det hela på heltid sköter det. Så kan jag i lugn och ro ägna mig åt min kärnverksamhet och behöver inte bekymra mig så mycket om det administrativa.

De senaste dagarna har kylan slagit sitt grepp om Sverige, det har varit kallt och kyligt och frosten har bitit sig fast i hustak och bilrutor om morgnarna. Jag har fått skrapa bilrutorna även när jag givit mig iväg mitt på dagen och igår utlovades säsongens första snö över Stockholmsområdet. Snön kom dock aldrig, men det börjar nu kännas som en tidsfråga innan den faktiskt kommer. Nu håller jag tummarna för att de hyrbilar jag kvitterar ut framöver har vinterdäcken på så att jag inte hamnar i diket i onödan. Jag var ju uppe i Hudiksvall i helgen och där höll sig temperaturerna kring nollan under de dagar jag var där. Kylan verkade sedan följa med mig ner till Stockholm och även här har tempen legat under nollan nattetid och inte så hemskt mycket däröver under dagtid. Det är någonstans ändå härligt att se frosten på hustaken när man kommer upp på morgnarna, mig gör det liksom ingenting att kylan är här. I grunden gäller det trots allt bara att bylta på sig lite extra kläder när man ska ut. Och det är ju heller inte så konstigt att kylan är här när vis snart går in i december månad och det liksom hör till att det nu blir kallare. Sen har jag väsentligt mycket hellre några minusgrader och ett tunt lager snö än det grådaskiga väder som brukar vara det normala under stockholmska vintrar. Snön gör det ljusare och det ger liksom en förstärkt julstämning när julen kommer.
Sen är jag så pass varmblodad att det där med kyla inte brukar beröra mig särskilt mycket. Det är först när temperaturen kryper ner emot tio minusgrader som jag kan börja tycka att kylan är påfrestande. Då lider jag mer av hög värme och tycker det är riktigt jobbigt när temperaturen går över 25 plusgrader. Kyla kan man trots allt klä sig emot, det är värre med hetta – det går liksom inte att klä sig emot. Det finns trots allt en gräns för hur mycket man kan ta av sig i klädväg, åtminstone om man ska röra sig ute i offentliga miljöer. Så nu när temperaturen ligger kring nollan, kan jag tycka att det är riktigt behagligt. Jag sätter på mig en extra tröja om jag ska vara ute en längre stund och har inga problem med vinterns temperaturer – åtminstone inte de temperaturer som är här i Stockholm.

Nu har jag sovit väldigt dåligt under ett antal nätter på sistone och det börjar kännas ganska så enerverande. Häromnatten somnade jag först framåt halv fyra och i natt somnade jag inte förrän vid halv två – för att sedan vakna strax innan sex utan att kunna somna om. Jag brukar i normala fall sova oerhört bra och det är bara enstaka nätter då jag sover lite sämre. Jag hade ju ett antal år av svåra sömnproblem för ett par decennier sedan, men sedan har sömnproblemen försvunnit och jag har kunnat sova hur bra som helst på senare tid. Sen är det enstaka nätter jag sover lite sämre, vilket kan tänkas vara helt naturligt. De flesta sover inte som barn varje natt, utan självklart blir det enstaka nätter då man sover lite sämre. Jag har hittat mina knep för att somna de gånger jag har svårt att komma till ro när det är dags att sova, knep som i princip alltid hjälper. Kommer jag inte till ro och somnar inom 45 minuter från att jag lagt mig, då stiger jag upp igen och går och gör något jag tycker är roligt att göra. Oftast hamnar jag vid datorn, där jag pillar med bloggen eller firman. Jag har kommit dithän att jag tycker det är slöseri med tid att bara ligga vaken i sängen och vänta på att John Blund ska komma. Antingen vill jag sova och sedan vakna upp utvilad, eller så vill jag gå upp och göra någon form av nytta i form av att producera blogginlägg eller sköta något som har med firman att göra.
Som regel har jag i princip alltid svårt att sova när det är fullmåne – det slår liksom aldrig fel. Men på senare tid har det inte varit fullmåne vad jag vet och jag borde därmed inte ha några som helst problem att sova. Men det har jag ändå haft och jag har inte kunnat se någon form av förklaring till svårigheterna att somna. Så jag har suttit vid datorn och fått fantastiskt mycket gjort under de gångna nätterna – och har heller inte varit nämnvärt trött på dagarna. Så jag har nog fått mitt sömnbehov tillgodosett i alla fall, trots få timmar på kudden. Men i långa loppet skulle jag nog inte klara mig på tre till fyra timmars sömn per natt.


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa