Det har varit sportlovsvecka i Stockholm och nu är sportlovet över för Stockholms skolelever – och denna vecka rullar skolan igång igen. Jag minns så väl känslan kring att få vara ledig så pass mycket som man ändå var i skolan – oändligt långt sommarlov, höstlov, jullov, sportlov och sedan påsklov. Plus att man var ledig kring diverse storhelger som Pingst och Kristi himmelsfärd. Numera hag man inte riktigt den lyxen, som vuxen får man finna sig sju veckors semester per år (det är just det jag har som statligt anställd med en ålder på 40+). Jag har det jämförelsevis ganska bra med många, långa långledigheter samt sju veckors semester på det. Samtidigt jobbar jag ofta intensivt när jag väl jobbar – och hinner inte så mycket annat än jobba, äta och sova när det väl är dags. Men jag gillar det schema jag har, jag tycker om långledigheterna och det gör mig inte så mycket att det blir intensivt när jag väl jobbar. Jag har själv varit långledig denna vecka, inte för att jag sökt ledigt utan för att mitt schema är lagt så – 19 mars jobbar jag nästa gång om ingen övertid dyker upp. Och det är just sådant här som jag tycker är den stora fördelen med mitt schema, att jag får så mycket långledigt. Men så mycket sportlovsfirande har det inte blivit för min del, jag har varken åkt skidor eller skridskor under den gångna veckan. Syskonbarnen har varit upptagna på annat håll, så jag har liksom inte kunnat hitta på så mycket med dem heller om man säger så.
Så jag har mest tagit det lugnt de senaste dagarna och inte gjort så hemskt mycket – vilket varit fantastiskt skönt! Sent i måndags kväll kom jag hem från Malmö, sedan har det inte varit så hemskt mycket aktivitet. Jag har varit hundvakt, varit på en begravning men i övrigt tagit det fantastiskt lugnt. Jag har sovit länge på morgnarna, sjavat runt i mjukis på dagarna och lagt mig tidigt om kvällarna. Ungefär så som det ska vara när man är ledig.
Mest på skoj har jag lagt ut en bytesannons på lägenheten. Jag trivs egentligen fantastiskt bra med både lägenheten och området där vi bor nu, men känner ibland att det skulle vara roligt att komma närmare stan. Visserligen har vi bara precis över en kvart in till stan som det är just nu – och med stockholmska mått mätt, är det inte särskilt långt. Men det är lockande att komma lite närmare stan, det går liksom inte riktigt att komma ifrån. Och trots att annonsen bara legat ute ett drygt dygn, har erbjudandena börjat ticka in om olika lägenhetsvisningar. Detta trots att jag varit stenhård i gallringen av lägenheter – jag har bestämt att inte ens tänka tanken på byte om en lägenhet inte uppfyller kraven. Det ska vara minst en stor trea på minst 85 kvadratmeter med balkong och inte på nedre botten för att jag ens ska vara intresserad. Sedan ska det finnas bra kommunikationer liksom bra service inom gångavstånd från huset – som butiker och hämtmatställen. Det måste inte nödvändigtvis vara nära till tunnelbanan, men åtminstone bra bussförbindelser. Även om jag vet med mig att man kanske inte kan välja och vraka om man byter Bagarmossen mot innerstan, så kommer jag vara kräsen när det kommer till ett eventuellt byte. Jag/vi trivs så pass bra i Bagarmossen att det inte finns någon anledning att flytta till en annan lägenhet med samma avstånd till stan, då kan vi lika gärna bo kvar här. Vi behöver inte större, vi behöver inte gå ner i hyra – utan vill bara komma närmare eller in till stan.
Bagarmossen har genom åren blivit alltmer attraktivt och omtyckt och det är ett av de områden där bostadspriserna ökat mest på senare tid. När jag flyttade hit 2005, var det många som höjde på ögonbrynen och tyckte att Bagarmossen kan man ju inte bo. Men det kan man visst – och vi har både trivts fantastiskt bra med både lägenhet och och område. Det har nog aldrig hänt att jag känt mig otrygg när jag rört mig i Bagarmossen på udda tider – vilket jag trots allt gör med jämna mellanrum eftersom jag jobbar som jag gör. Och det verkar som att folk börjar fatta att Bagarmossen har ett bra läge med överkomliga resor in till stan och naturen runt hörnet. Så jag får nog vara glad som har en hyresrätt i just Bagis, med jämförelsevis bra bytesvärde om man jämför med många andra områden.
Så har deklarationen kommit idag och det ser riktigt bra ut vad gäller vad jag får tillbaka även i år. Jag brukar oftast få tillbaka på skatten, men summen varierar rätt mycket från år till år. I år kommer jag göra vissa avdrag också, så summan kommer förmodligen att växa lite från den nivå den ligger på nu. Men det gör ju inte mig någonting, för ju mer jag kan få tillbaka på skatten ju bättre är det förstås. Sen ska det deklareras för firman, men den biten sköter min redovisningsbyrå så galant. Det enda jag behöver göra är att deklarera för min privatekonomi, resten sköter alltså redovisningsbyrån – vilket är så skönt och besparar mig otroligt mycket tid och energi. Eftersom jag alltid får tillbaka på skatten, så är det alltid lite roligt när deklarationen kommer – jag brukar inte göra stora aktie- eller fastighetsaffärer och gör sällan annat som kan påverka skatten. Istället har jag lite lån och annat som jag kan dra av på skatten – och i år har jag som sagt även lite andra avdrag att göra ovanpå det. Jag har vant mig vid att inte få mina skattepengar vid påsk, som ju många får annars numera. Istället brukar skattepengarna komma till midsommar, vilket ju är helt okej det med. Det är ganska så bra pengar – oftast – som kommer lagom till sommaren som ju ofta är förknippat med en del utgifter. Så det passar liksom ganska så bra med skatteåterbäring i midsommarveckan.
Minns ni när skatteåterbäringen kom i december och vilka protester det blev när datumen ändrades? Många tycktes tro att julhandeln helt skulle upphöra när skattepengarna inte längre skulle komma i december. Så blev dock aldrig fallet, utan julhandeln har fortsatt att slå alla tänkbara rekord, trots att skattepengarna numera kommer som senast under sommaren. Numera kommer pengarna till påsk så länge du inte gör några förändringar, avdrag eller har egen firma – då kommer pengarna i juni istället. Från och med 17 mars kan man börja deklarera och jag är lite nyfiken på vad slutresultatet blir, hur mycket jag slutligen får tillbaka på skatten sedan alla avdrag är inräknade. Så är det bara att hoppas att Skatteverket inte får för sig att göra några extra stickkontroller och begär in kvitton på mina avdrag. Jag har alla papper i ordning, så jag har inget att dölja – men jag vill gärna slippa alla administration.
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.