Din tankesmedja i etern
Jag har genomgått en lång rad kärleksrelationer genom åren, somliga mer seriösa än andra. Vissa har varit bra, andra mindre bra, men somliga sticker ut mer än andra – så är det faktiskt. Mitt första samboförhållande sticker ut lite extra förstås, men även därefter har jag genomgått en rad relationer där jag börjat fundera över …
Min första sambo är ett återkommande ämne här på bloggen. Men det var en stor och traumatisk händelse, som satt djupa spår i mig som person. Det var ett kort förhållande på ett drygt år, men mycket hann hända under den tiden. Det var ett år fyllt av extrem svartsjuka, horribla anklagelser och självmordsförsök. Jag …
Kärleken är en stor del av våra liv och aldrig begår man väl sådana misstag som under inverkan av just kärlek. Jag tänker ofta på de relationer jag själv gått igenom under årens lopp – och vilka märkliga misstag man begått under dessa relationer. Min största tabbe är nog att jag flyttade ihop med min …
Jag hade mitt första samboförhållande som 21-åring för drygt 25 år sedan. Det var ett turbulent förhållande med mycket svartsjuka, mycket bråk och gräl, hot om det ena med andra och en lång rad strul av olika slag. Förhållandet tog slut snabbare än det inletts och jag flyttade till Stockholm för att komma ifrån mitt …
Jag tänker ibland tillbaka på de relationer jag haft genom åren och vad som gjort att de av olika anledningar tagit slut. Och det har oftast inte varit bristen på känslor, utan helt andra saker som lett till att de mer långvariga relationerna faktiskt fått en ände – och faktiskt även somliga av de mer …
Jag tänker ofta tillbaka på de olika relationer jag haft genom åren. I och med att jag internetdejtat, har det blivit en del relationer jag gått igenom med en rad olika tjejer. En del har varit riktigt vettiga, medan andra inte har varit det på ett eller annat sätt. Något som satt sina spår genom …
Två högtidsdagar på rad denna vecka, igår hade vi fettisdagen och idag har vi alla hjärtans dag. Men det blir inte så mycket firande direkt, vi är en aning för upptagna dessa dagar. En semla blev det visserligen igår, men så mycket till alla hjärtans dag-firande blir det inte. Man får helt enkelt göra vissa …
Jag är inne på mitt tredje samboförhållande och har däremellan haft en lång rad relationer, de flesta mer eller mindre destruktiva känns det som så här i efterhand. När jag tänker tillbaka på de relationer jag tidigare haft, finner jag en röd tråd som går igenom allihop. Nämligen att jag haft en tendens att träffa tjejer som på olika sätt velat ändra på mig och inte kunnat ta mig för den jag är.
Tänker ibland på vilken tur det är att man utvecklas som person och inte resonerar på samma vis som när man var barn. Barn är kloka många gånger, men har också en naiv och orealistisk syn på verkligheten. Själv minns jag så väl åldern när man började intressera sig för tjejer och hur man resonerade kring hur man skulle få tjejer att bli intresserade av en. Ofta trodde man ju att det skulle vara lite som på film, att man skulle genomföra någon form av hjältedåd och rädda tjejen från en fara – så skulle hon direkt bli kär i en. Ett scenario var att det skulle börja brinna i skolan och jag ”förstås” skulle behöva rädda någon av de snygga tjejerna i klassen från lågorna och röken. Då skulle hon ju helt enkelt vara tvungen att bli kär i mig, eller hur?!
På många sätt längtar jag inte tillbaka till singellivets dejtande. Jag har haft min beskärda del av rötägg och det känns som att mitt största problem är att jag absolut skall bli ihop med dem också, jag kan liksom inte hålla mig till att dumpa dem när de börjar visa sina knäpphetstendenser. Vissa av rötäggen har visserligen förstånd nog att dumpa mig istället, vilket väl är att betrakta som en god gärning i många sammanhang. Det känns som att jag varit med om det mesta när det kommer till svartsjuka, översitteri, anklagelser, ryktesspridning, självmordsförsök och allt vad nu mina dejter/flickvänner tagit sig för.