Så är jag hemma och tillbaka till Stockholm efter nästan en månad i Söderhamns yttersta skärgård. Det är alltid något av en chockupplevelse att komma tillbaka till storstan och börja röra sig i tunnelbanesystemet, city och bland en massa folk. Efter att ha varit på en mer glest befolkat plats i några veckor har man nästan glömt hur tempot är i stan. Jag hann inte mycket mer än in på Ica i Söderhamn för att köpa vatten till bilresan hem, så kom jag på mig själv att glömma det där med att hålla avstånd. Avstånd är inget man behöver tänka på att hålla när man är på landet, det faller sig ändå rätt naturligt på något vis. Det brukar oftast ta ett par dagar att acklimatisera sig till storstadslivet igen. Dock är det sällan något negativt att komma hem igen, jag brukar tycka att det är skönt med lite folk, liv och rörelse efter stiltjen på en skärgårdsö. Det är skönt att ha kontrasten mellan lugnet i skärgården kontra myllret av folk i en storstad. Personligen behöver jag bägge delarna i tillvaron, jag skulle tycka det vore tråkigt att spendera hela sommaren hemma i Stockholm. Däremot hade jag inte haft några som helst problem att åka ut till stugan i maj och var kvar till en bit in i september – och bara åka hem ibland för att titta till posten och blommorna – om jag haft möjligheten. Det är inte omöjligt att det är så det kommer att bli den dag jag blir pensionär.
Vissa saker saknar man dock lite extra efter en knapp månad i sommarstugan. Saker som att kunna ta en dusch, gå på en riktig toalett istället för utedass. Liksom att ha en snabb internetuppkoppling och kunna titta på TV på kvällarna. Vi har nämligen ingen TV i sommarstugan, dock brukar jag ofta nyttja olika streaming- och playtjänster och titta en del på TV via datorn istället. Men det är inte riktigt samma sak, framförallt när internetuppkopplingen inte är den bästa och datorn behöver buffra en hel del för att det ska gå att titta.

Nu går jag och väntar på att börja jobba igen. All pappersexercis är inte klar ännu, så jag får vänta ytterligare några dagar med att börja jobba och det verkar som att vardagen drar igång någon gång i nästa vecka. Idag har jag varit till nya jobbet och kvitterat ut uniform och passerkort så att jag kan börja jobba när väl alla papper är klara. Jag har fått inloggning till Securitas datasystem och nu börjar det kännas som att man är på gång på riktigt för det nya jobbet.
Nu ser jag fram emot att få börja jobba på riktigt och ska börja med 40 timmars upplärning innan jag är självgående och kan börja jobba på egen hand. Jag ser fram emot att återigen jobba någon form av skift, det är något jag verkligen saknat de senaste åren. Just kontorstider har tyvärr inte känts som min grej, men nu har jag provat det och vet att det inte är något för mig. Även om det tär lite på kroppen att vända och vrida på dygnet fram och tillbaka, så trivs jag ändå med skiftgången. Inte minst på grund av att jag tycker jag får ut mer av min tid genom sådana arbetstider. Visserligen kommer jag nu att jobba väldigt intensivt de dagar jag jobbar. Det är tolvtimmarspass som gäller och man jobbar fyra till fem pass åt gången för att sedan vara ledig fyra till fem dagar. Ett schema som kommer passa mig väldigt bra känns det som.

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: