Vi lever i en tid då uppmärksamhet är den nya valutan

Det är verkligen inte ofta jag plockar bort folk från min lista över vänner på Facebook – snarare är det tvärtom så att jag är duktig på att lägga till folk där. Men jag har börjat ana ett mönster, att folk faktiskt plockar bort vänner utan att det egentligen har hänt något, utan att man blivit osams eller liknande. Det är inget som gör att jag blir sårad, ledsen eller liknande – men det gör mig trots allt brydd. Jag har ganska bra koll på antalet vänner jag har på Facebook och märker med jämna mellanrum att antalet minskar – att jag helt enkelt blir bortplockad från folks vänlista. Vissa gånger kan det förstås ha helt naturliga orsaker, som att folk går ur Facebook och liknande. Men jag märker ibland att jag hittar folk som jag vet att jag haft som vän på min lista – men som plötsligt dyker upp i listan över vänförslag. Så jag blir med andra ord ibland bortplockad, det är den krassa verkligheten. Jag blir inte sårad, men jag blir nyfiken – varför plockar man bort mig utan att vi blivit osams eller ens haft en diskussion om något? Har jag lagt till någon på min lista över vänner, då ska det mycket till innan vederbörande plockas bort. Då ska vederbörande komma med osmakliga åsikter, vara rasistisk, otrevlig, elak – ja, ni förstår säkert. Men så länge man sköter sig, då får man vara kvar på min lista helt enkelt.
Jag blev för några år sedan tillagd av en gammal vän från tonåren på Facebook. Då vi umgåtts en hel del under tonåren, accepterade jag vänförfrågan och vi var vänner på Facebook under cirka två års tid. Under denne tid lägger han upp inlägg där det ena var mer rasistiskt än det andra. Bland annat lägger han upp ett inlägg där han gör en jämförelse mellan invandrare och en påse med godis. Om du får en påse godis med beskedet att vissa karameller är giftiga – då kommer du förmodligen inte smaka av godiset. Av samma anledning menade han att inga invandrare skulle släppas in i Sverige, för alla råkar nu inte vara terrorister men med tanke på att vissa är det så ska ingen släppas in. I ett annat inlägg ondgjorde han sig över att folk tog bort honom som vän på grund av hans rejält rasistiska åsikter. Ingen skulle nämligen lägga sig i vad han röstade på var slutsatsen (jag misstänker att han röstade SD eller ännu längre åt höger). Till sist fick jag nog och plockade bort honom som vän – och blockerade honom. Inte för att lägga mig vad han röstar på, utan för att jag inte vill mötas av vissa åsikter när jag loggar in på Facebook. Jag skiter högaktningsfullt i vad folk röstar på, det är varje persons ensak. Men delar vi inte vissa grundläggande värderingar, då kan vi inte vara vänner – varken på Facebook eller i verkliga livet. Det är ganska enkelt. Så sprider du rasism och hat omkring dig, då plockar jag faktiskt bort dig.

Det som gör mig brydd över att jag blir bortplockad som vän av påtagligen ganska många, är att jag inte är särskilt politisk på Facebook. Visserligen framgår det säkerligen med all tänkbar tydlighet var mina värderingar ligger, men jag sprider (i mina ögon) inget hat, jag mobbar ingen och är inte obekväm på något vis – i alla fall om man frågar mig. Jag anser däremot att jag beter mig ganska städat på Facebook, inte minst om man jämför med väldigt många andra. Så att det händer lite titt som tätt att jag trots allt blir bortplockad har jag väldigt svårt att förhålla mig till. Det händer tillräckligt frekvent för att jag ska ha svårt att tro att det ”bara” är folk som väljer att lämna Facebook – det måste finnas fler förklaringar än så. Nu får jag set säkert att låta som att jag blir bortplockad stup i kvarten, men riktigt så illa är det förstås inte. På det stora hela går mina siffror med plus så att säga, på det stora hela ökar generellt antalet vänner på Facebook. Men jag märker med jämna mellanrum att siffrorna går ner, ibland med enstaka tal – ibland är det flera vänner som försvinner. Och just att jag ”hittar” folk i listan över vänförslag gör att jag fattar att jag en gång blivit bortplockad. Sen vet jag att det enstaka gånger händer att folk plockar bort sin profil för att sedan skapa en ny ett tag senare – och då hittar jag vederbörande som vänförslag.
Så ja, det finns naturligtvis massor av förklaringar när det kommer till varför detta sker, att vänner liksom har en tendens att ”försvinna” på Facebook. Och jag tänker inte tro att det bara har med att göra att folk plockar bort mig. Men de gånger det sker, skulle det vara intressant att veta varför. Har jag väckt anstöt hos någon? Har jag uttryckt mig olämpligt i någons ögon? För något måste ju föranleda att man faktiskt tar det beslutet, inte sant?! För min del händer det som sagt nästan aldrig att jag känner mig manad att plocka bort någon, eller rentav blockera någon. Jag tänker att på det stora hela kan man ha olika åsikter om saker, olika inställningar till saker och så vidare – men så länge man på ett ungefär delar grundläggande värderingar så kan man ha en relation på Facebook. Eller?

Sen har vi förstås det omvända, det där med att neka en vänförfrågan som kommer – det gör jag själv desto oftare. Jag vet inte hur andra resonerar, men jag lägger bara till folk som jag faktiskt har eller haft en relation till i verkliga livet. Det kan vara nuvarande eller tidigare kolleger, klasskompisar, vänner, barndomsvänner, lärare och så vidare. Man behöver kanske inte nödvändigtvis ha träffats rent fysiskt, men någon form av relation ska vi ändå ha till varandra. I och med min blogg, händer det lite då och då att följare av bloggen får för sig att vi känner varandra och vill lägga till mig som vän – och dessa vänförfrågningar godkänner jag i princip aldrig. Och i alla fall som kille/man får man vara lite observant när det kommer vänförfrågningar från diverse snygga kvinnor – för det förekommer spam och annat otyg även på Facebook. Jag ska inte säga att det är ofta det inträffar, men ibland förekommer det vänförfrågningar från uppenbart falska profiler, som inte alls i grunden är ute efter att vara min vän. Snarare är det bedragare av olika slag som ligger bakom dessa profiler och man kan inte vara alltför blåögd som Facebookanvändare. Så delvis på grund av dessa falska förfrågningar, godkänner jag aldrig förfrågningar från personer som jag inte känner igen – men också för att inte godkänna förfrågningar från personer om jag faktiskt inte känner.
Men visst händer det även mig att folk nekar eller nonchalerar vänförfrågningar jag skickar. Det är inte ofta, men det händer någon gång här och där. Och det är samma sak här, det är långt ifrån alltid detta åtföljs av en förklaring – något som många gånger skulle vara intressant att faktiskt ta del av. Det kan förstås finnas en uppsjö förklaringar till att folk inte godkänner en förfrågan, men det är också just därför det skulle vara intressant att ta del av vad som gör att man inte vill vara min vän på Facebook. Det är samma sak här – jag tar inte illa upp, jag är bara nyfiken på varför. Inte minst när det är personer som faktiskt borde känna igen mig och vet vem jag är – personer som jag har en uppenbar relation till.