Etiketter

covid

Hem covid (Sida 2)
Visar: 11 - 20 av 59 RESULTAT
Corona och Covid19 Dagbok Kampen mot cancer

Inga symtom än – och snart dags för dos tre av vaccinet

Dagarna har gått och jag har fortfarande inte fått några symtom på Covid19, utan har hållit mig så frisk man bara kan tänka sig under rådande omständigheter. Det verkar ju som att Omikron ger mildare symtom än tidigare varianter av Covid19 och inte heller sambon har varit jättesjuk sedan hon testade sig. I normala fall hade man förmodligen – med just dessa symtom – tagit ett par Alvedon och gått till jobbet som om ingenting hänt. Värre än så verkar det inte vara. Men Omikron har ju också verkat vara mer smittsam än tidigare varianter, så jag har bara väntat på att även jag ska bli sjuk när jag bor tillsammans med någon som är det. Men än så länge har jag klarat mig och det är bara att hålla tummarna att det fortsätter så.

Corona och Covid19 Dagbok

När pesten kom till byn – en månad kvar till flytt

Vi har här hemma inte drabbats särskilt mycket av pandemin, i bemärkelsen att vi inte blivit sjuka. Sen har vi naturligtvis följt restriktioner och rekommendationer så gott det har gått att göra. Jag har själv varit väldigt försiktig sedan jag fick mitt besked om cellförändringar i december och inför den strålbehandling jag påbörjade nu i januari. Jag har inte velat bli dålig så att det påverkar behandlingen. Sen har man på sjukhuset en plan B utifall jag skulle bli dålig, så det verkar inte som att behandlingen kommer avbrytas om det skulle ske. Något som känns betryggande med tanke på vad det är för sjukdom som ska behandlas, konsekvenserna av en avbruten strålbehandling kan trots allt bli värre än om man får Corona. Åtminstone om man inte – som jag – befinner sig i riskgrupp.

Corona och Covid19

Strängare restriktioner – igen

Så är det återigen dags för strängare restriktioner i pandemins spår. Jag tänker osökt tillbaka på när man i höstas i princip hävde restriktionerna för alla som var vaccinerade. Då var jag nog inte ensam om att tro att vi var på väg tillbaka mot ett normalläge igen, att vi kanske skulle kunna återgå till en så normal tillvaro som det nu bara går. Här hemma hade vi till och med börjat snegla lite på resor och sett fram emot att kanske kunna ta en resa någonstans när restriktionerna lättats. Men tji fick vi, för corona tycks ha en enorm förmåga att mutera och fortsätta sin spridning trots restriktioner och vaccin.
Jag har givetvis följt restriktionerna så gott jag kunnat, jag har hållit avstånd, burit munskydd och undvikit trängsel. Sen har jag inte ett jobb som möjliggör hemarbete, utan jag måste vara på plats på mina arbetspass. Och eftersom vi inte har bil, är jag hänvisad till att åka kollektivt. Däremot jobbade jag hemifrån den sista tiden jag var kvar på mitt förra jobb, på Trafikverket. Jag satt hemma de sista månaderna och får nog medge att jag började så smått få kruppjuck efter ett tag. Det är en stor fördel att kunna jobba hemifrån när möjlighet ges, men när det blir påtvingat månad efter månad, då blir det något helt annat. Jag träffade knappt en kotte under den sista tiden och lämnade knappt lägenheten på flera veckor – något som fick det att krypa i kroppen på mig.

Dagbok

Julfirande år 2021

Så drar det ihop sig på allvar för årets julfirande och imorgon är det julafton, något som förmodligen ingen har missat. I år firar vi julen traditionsenligt i Hudiksvall och har idag bilat upp i den täta jultrafiken. För att gardera oss lite för eventuellt vinterväder, har vi bokat en extra stor hyrbil denna gång. Vi brukar oftast kosta på oss det just inför julresan, eftersom man aldrig vet hur vädret bli så här i slutet av december. Inte minst om man ska åka norröver. Men just under resan idag har vi varit förskonade från snöoväder och resan har trots allt gått bra, även om det varit en hel del trafik. Man får ladda upp med en hel del tålamod när man ska igenom Stockholms innerstad inför en sådan här stor trafikhelg. Det brukar ta sin lilla tid att åka genom stan och köerna ringlar långsamt, även på motorvägen genom stan.
I år fick vi en bil med automatlåda, något som underlättar otroligt mycket när man ska sitta i bilköer en längre stund. Alla ni som har körkort vet nog vad jag menar när jag säger att jag föredrar automatlåda framför en manuell. Det är alltid en fröjd när man hämtar ut hyrbilar på hyrbilsfirman jag brukar anlita. Det är alltid nya bilar och oftast av märken som BMW, Audi och Mercedes. Jag har nog aldrig varit missnöjd med kvaliteten på bilarna jag fått när jag har hyrt där. Något som tyvärr hänt när jag hyrt bilar hos firmor som haft lite lägre priser. För firman jag anlitar är kanske inte alltid billigast, men man får bra kvalitet och god service för pengarna och det lönar sig faktiskt ibland att vara villig att betala några kronor extra.

Dagbok Kampen mot cancer

Vecka 50

Julen står för dörren och det är ganska intensiva dagar som passerat. Om nu ”intensiv” är det rätta ordet, för det har inte varit några måsten utan mestadels roliga saker som fyllt dagarna. Varje år försöker jag intala mig att jag ska hålla julen så minimalistisk som möjligt, men lik förbaskat blir det ändå en massa julklappar som ska slås in, gran som ska kläs, sill som ska läggas in och godis som ska göras.
I år försöker jag dessutom vara lite försiktig när det kommer till att vara ute bland folk. Jag ska ju påbörja min strålbehandling efter helgerna och jag får helt enkelt inte bli sjuk tills dess. Visserligen är jag fullvaccinerad, men det tycks ju inte vara någon garanti ni nya varianter av Covid börjar spridas. Så väldigt mycket har jag shoppat via nätet, somliga saker har levererats till dörren medan andra varor får jag hämta ut hos något postombud. Men jag har försökt minimera sociala kontakter och hålla avstånd när det går.

Corona och Covid19

Jag kommer ta den tredje dosen när det blir min tur!

När jag blir erbjuden en tredje dos, då tar jag den också, och även om jag måste ta en varje år. Jag är vaccinerad – och nej jag vet inte vad som finns inuti – varken i detta vaccin eller de jag fick som barn, eller vad som finns i Big Mac eller Hot Dogs. Jag vet inte vad som finns i Ibuprofen eller någon annan medicin heller, jag vet bara att det hjälper min smärta.
Jag kan inte alla ingredienser i min tvål, schampo eller deodorant. Jag känner inte till långtidseffekterna av mobiltelefonanvändning. Jag vet inte om maten jag åt på restaurangen var lagad med rena händer eller om mina kläder, mina gardiner eller min läsk innehåller något farligt. Kort sagt; Det är mycket jag inte vet – och mycket jag aldrig får veta.

Corona och Covid19

Back to normal

Äntligen, äntligen kommer den dag som man väntat på i över ett år! Restriktionerna lyfts och vi som vaccinerat oss kan återgå till en i princip vanlig tillvaro igen. Det var nog tur att man förra våren inte hade en aning om hur länge pandemin skulle hålla på, att man inte visste att det skulle bli långt över ett år med restriktioner och distansering. Då hade man nog givit upp ganska omgående. Men nu kan man se ljuset i tunneln och faktiskt känna att man kan komma tillbaka efter ett långt och tröttsamt år.
Äntligen vågar man börja planera in saker, äntligen kan man börja röra sig fritt i samhället igen och känna att det faktiskt är okej, att det inte finns några restriktioner att ta hänsyn till. Allra mest har jag under det gångna året saknat sociala kontakter, att faktiskt kunna träffa människor utan att tänka på hur man hälsar eller att hålla sig på behörigt avstånd. Man har rört i sin lilla bubbla och inte träffat särskilt mycket folk sedan förra våren. Det är knappt man vågat träffa sin egen familj. Själv är jag rätt lyckligt lottade som inte lever ensam och inte jobbat på ett jobb där distansarbete varit rekommenderat (åtminstone inte under merparten av pandemin). Hade jag levt ensam och dessutom enbart jobbat hemifrån, hade jag förmodligen blivit tokig. under de få månader jag jobbade hemifrån i början av pandemin, kändes det som att jag höll på bli vansinnig. Vissa dagar träffade jag knappt en kotte kändes det som.

Corona och Covid19

14 dagar kvar på eländet

Jag tyckte det kändes som en skänk från ovan när beskedet för en tid sedan kom om att de flesta restriktionerna lyfts från och med 29 september. Det har nu gått ett och ett halvt år sedan pandemieländet drog igång och man börjar bli ganska less på restriktioner, handsprit och att hålla avstånd. Må så vara att jag är en av dem som drabbat lindrigast av pandemin, så jag har full förståelse för att det finns folk som är mer less än vad jag är. Jag har ett jobb som inte är möjligt att sköta på distans, så jag jobbar i princip som vanligt – med undantaget att händerna ska tvättas med jämna mellanrum. Jag har heller inte blivit sjuk, trots att jag rört mig i samhället någorlunda som vanligt.
Det enda positiva jag kan se med pandemin, är att de årliga epidemierna av influenser och vinterkräksjukan i princip inte ägt rum överhuvudtaget. Mycket på grund av att folk varit duktiga på att hålla avstånd och att tvätta händerna – men inget ont som inte har något gott med sig, helt enkelt.

Corona och Covid19 Dagbok

Andra sprutan tagen

Jag har väldigt svårt att förstå de personer som är skeptiska till att ta vaccinationen mot covid-19. Det går liksom bortom mitt förstånd att man inte är villig att göra vad man kan för att vi ska få ner smittspridningen i samhället. Här gäller det inte bara att följa de restriktioner och rekommendationer som myndigheterna kommer med – som att hålla avstånd, använda munskydd och undvika sociala kontakter. Det gäller också att ta vaccinationen när erbjudandet kommer. Personligen har jag full tillit till att ett vaccin inte skulle godkännas om det vore rent hälsovådligt eller inte tillräckligt effektivt. Någonstans är det ju trots allt så att det ställs ganska höga krav på läkemedel och vad som helst släpps inte igenom för att användas inom sjukvården.
Men sådana argument tycks inte bita på antivaxxarna, som gärna gastar sig hesa om vi inte ska lite på myndigheterna och läkemedelsföretagen. Istället kommer man med egna, hemmasnickrade argument om olika konspirationsteorier som nästan gör en lite mörkrädd och skraj inför vart mänskligheten är på väg. Minns ni demonstrationerna som hölls i våras, både i Stockholm och andra delar av världen? Trots att man inte tillät folksamlingar på fler än åtta personer, samlades man till demonstrationer mot restriktionerna och den stundande vaccineringen. Själv undrar jag faktiskt hur står till på hjärnkontoret hos somliga när man är så verklighetsfrånvänd som dessa demonstranter trots allt är. Jag skulle nog våga hävda att man inte har särskilt mycket innanför pannbenet när man till och med hävdar – som somliga av demonstranterna gjorde – att det inte ens förekommer någon pandemi.