År 2021 får jag skatta mig lycklig som inte tog en sen semester, så som jag oftast brukar göra i vanliga fall. Juni har hittills varit den vädermässigt bästa månaden denna sommar. Okej, även juli har varit rätt fin, men augusti har varit skandalöst usel om man ser till vädret. Här i Stockholm känns det som att hösten redan kommit, med allt regnande, blåst och låga temperaturer. Jag brukar ha för vana att gå i kortärmat och shorts en bit in i september (varmblodad, som jag är), men nu i augusti har jag somliga dagar faktiskt övervägt såväl långbyxor som att ha en tunn jacka på mig.
På senare år har jag märkt av att jag blir allt känsligare för vädrets påverkan på måendet. Långvarigt ruskväder med regn och mörker är inget som gynnar någons välmående – och det är också just här som jag själv känner av ett sämre mående när vädret inte visar sig från sin bästa sida. De senaste två höstarna har varit minst sagt själsdödande när det kommer till väderleken; grått, regn, dimma och bara några få timmars solsken.









